— UI — här är inte tid att skämta! Jag förmodar tillade han, i det han tog fram och utbredde ett stort papper, att ni ej vägrar lyda denna befallning? — En arresteringsorder! ropade Kneebone och sprang upp. a — Ja, herre, en befallning, undertecknad af statssekreteraren, att arrestera er såsom anklagad för högförräderi: — Anklagad af -dem som deltagit med mig i sammansvärjningen? — Nej, af dem .som lockat er i fällan! Ni har länge nog gäckat vår vaksamhet, nu ändtligen hafva vi er fast! i — Fördömdt! ropade klädeshandlaren, att jag skulle låta bedraga mig af et så eländig: konstgrepp! I — Dot tjerar till ingenting, kapten Kneebone, att nu beklaga sig. Ni borde snarare tacka oss för det vi tilläto er. göra denna visit. Vi kunde:ha arresterat er genast, då vi kommo utom Myntets område. Men vi ville öfvertyga oss med våra egna ögon: om fru Woods behag verkligen voro så utomordentliga som ni hade beskrifvit dem. : — Uslingar! skrek fru Wood; vågen ej med en halfdragen anda yttra något förklenligt om mig! Vågen ej framkomma med era låga insie nuationer! Ack, herr Kneebone, är detta de franska markiser fom ni föregaf? — Gör mig inga förebråelser! svarade klädeshandlaren.