Dagens Nyheter – 29 april 1872, sida 2

VM Har du aldrig förr sett två personer, som tillsammans haft bara ett par korpluckor? — Nej, det svär jag på, att han aldrig har sett! sade Smith, som tog tillfället i akt, medan hans kamrat vände ryggen och fyllde sitt glas. Vi begge äro ett naturfenomen. Får jag tala ett ord med er, mästare? sade Sheppard och nalkades snickaren. — Inte en bokstaf! svarade denne med vrede. Gå och uträtta hvad dig är befaldt. — Thames! ropade Jack och vinkade åt sin vän. Men Darrell vände bort hufvudet. — Mistress! sade slutligen lärgossen och vände sig till fru Wood. — Lemna rummet på ögonblicket, slyngel! skrek den uppretade frun, i det hon sprang upp och gaf honom ett slag på kindbenet, så våldsamt, att det gnistrade för hans ögon. — Vare jag fördömd, om jag nånsin mer bjuder till att vara ärlig, mumlade Sheppard, då han smög ur rummet, med Xett par örfilar till laddning, såsom klädoshandlsren skämtsamt anmärkte, Å — Tag litet rostad ost på ölet, herr Smitb, sade Wood. — Det är en oförbätterlig tjufpojke, tillade han, sedan Sheppard hade stängt dörren; till och med i dag upptäckte jag... — Hvad då? frågade Jackson och spetsade öronen. — Tala inte illa om honom i-hans frånvaro, min far, sade Thames med bedjande röst.