Dagens Nyheter – 27 april 1872, sida 2

—158 — ej kunnat göra det bättre. Jag måste gå ner och .ge några angelägna befallningar. — Låt inte oss hindra er, min nådiga, sade herr :Jaeckson; ha! ha! — Genera er inte för oss, min nådiga, sade herr Smith; hål! hål : — Huru nedlåtande! tänkte fru Wood. Icke den minsta högförd, det kan jag försäkra. — Jag tillstår, att jag icke trodde, sade. hon för sig sjelf sedan hon lemnat rummet, att personer af rang skrattade så der omättligt. Men det är väl franska geder, kan jag tänka. FEMTE KAPITLET, Höken och qvidfågeln. Fru Woods ifyer att behaga sina förnäma gäster föranstaltade snart en ganska riklig, om också icke precist läcker måltid. Utom andungar, sockerärter och andra rariteter, som egentligen varit ämnade för herr Kneebones gom, hade hon i hast anordnat flera rätter af mer vanligt slag, men utmärkt väl tillagade: såsom lamkottletter, njurstek, bräckt skinka med äggröra, samt ost. Bredvid osten stodo, såsom dess oskiljaktige följeslagare på Snickarens bord, en stor ölstånka, och ett fat rostadt bröd. Jemte förenämnde anrättningar framsattes en varm smörtårta med krusbärssylt, och en kall dufpastej, så stor att den tycktes innehålla ett helt dufslag och kunde fullkom