Dagens Nyheter – 26 april 1872, sida 1

lemnade anvisningar, lärer för ett samhälle vara alldeles nödvändigt för att hålla det i jemnhöjd med de stora, djupa tankar som röra sig i hr August Sohlmans själ. Hr Sohlman öfvergår derefter till en teckning af vår litteratur och finner densamma allt annat än tillfredsställande; men vi lemna hans yttrande om denna fråga samt en del andra, hvilka i mycket äro olika, men dock alla lika deri, att de ej motsvarat förhoppningarne hos vår store publicist, för att följa honom till hans betraktelser öfver vårt nya statsskick. Han är mycket kort i sitt omdöme derom, men det synes tydligt att det ändå är detta som går honom mest till sinnes. Han kastar visserligen icke, såsom han lät en insändare i Aftonbladet göra i fjol, några längtans blickar tillbaka till det gamla, men han låter dock tydligen veta att han hoppades mycket mera af representationsreformen gåsom ett storartadt lyftningsmedel för nationalanden. Då man nu är hemmastadd i Aftonbladets tankegång, känner man alltför väl att ett Sstorartadt lyftningsmedel för nationalanden är liktydigt med villighet att på krigets väg realisera de skandinaviska funderingarne. Att så vid detta tillfälle afses framgår äfven deraf att straxt förut göres en vidlyftig illustration öfver det bekanta yttrandet om Sgtorfurstendömett, som de krigs-skandivaviska tidningarne förut haft all möda ospard att förvrida och på hvars idislande de sedermera länge lefvat. Aftonbladets besynnerliga beteende i de frågor, hvilkas lösning är en gifven följd af representationsreformen, har sålunda nu fått sin förklaring. Derföre att den nya representationen ej velat låta leda sig af Aftonbladets hufvudlösa krigsplaner, har den i hufvudredaktörens person fått en iwotståndare som gör att tidningen lemnat sina gamla tendenser och slagit sig tillsammans med vännerna af vårt gamla föråldrade indelningsverk, emedan desse visat sig mera tillböjliga för hr Sohlmans skandinaviska krigsfunderingar. Vi tro dock att den nya representationen kan lugnt bära hr Sohlmans vrede och att den äfven framdeles kommer att fortgå på den väg af lugn besinning och fredliga sträfvanden som den hittills intagit, otillgänglig för alla dessa fantastiska bilder om en stor framtid på krigets väg som hägra för hr Sohlmans blick och hvilkas omöjlighet att realisera nu vållat honom så stora bekymmer att han nödvändigt måst delgifva dem åt allmänheten. Och nu lemna vi tillsvidare hr Sohlman, att i lugn njuta af de lagrar han skurit på hotell Sutde den 18 april 1872.