Dagens Nyheter – 17 april 1872, sida 2

OVf me — Skymfa mig inte, Owen, med en sådan fråga, sade värden, utan stanna hellre och drick ur hvad som är qvar i buteljen. — Iogen droppa mer, svarade Wood. Lagom är bättre än öfverflöd. God natt! — Nå, om ni inte kan öfvertalas, utan nödvändigt vill ha en båt, anmärkte värden, så ligger en toddare der och sofver på bänken. Han kan tillbjuda er en så beqväm farkost, att ingen bättre finns på hela Themsen. Hollå, Benjamin! ropade han och ruskado på en tjock, bredaxlad karl som var klädd i sjömanströja och hade ett märke på ena ärmen, Här skall vara båt. -— Hallå, hjertans vän! skrek Benjamin och var genast på benen. — Den der herro behöfver ett par åror, sade värden. — Hvart skall det bära af, herre? frågade Benjamin och lyfte på sin yllemössa. — Till Arundeltrappan, svarade Wood, närmaste stället till Wyck-street. — Kom, herre! gade roddaren. — Hör på, Ben, sade den gamle matrosen, i-det han knackade ur gin pipa på spishärden ; försöka kan ni, men slå mig sönder och samman om ni kommer öfver Themsen i natt. — Hvarför inte, gamla saltvatten? frågade Ben och stoppade en tuggbuss i munnen. — För stormen, som kommer öfver er, och hör sep, unga sötvatten! svarade den andre. — Den skall vara bra skarp om jag inte