— 69 — af vår vän på ändra sidan hafvet, fortfor Baptist och nickade betydelsefullt, så att vi måste ställa saken till rätta på bästa sätt det låter sig göra. — Ja, ja, svarade van Galgebrok.. Men — sapperment! — jag skulle önska att de icke hade brutit af min pipa: — Jonathan Wild lofvar ganska mycket, anmärkte Myntmästaren efter en stunds tystnad; han blir en gång en stor man. Kom ihåg, att jag Baptist Kettleby, säger det. — Han blir icke desto mindre en. gång hängd, svarade holländaren, i det han gaf en dugtig knyck åt sin halskrage. Kom ihåg, att jag, Ryckhart von, Galgebrok, säger det i förhand. -Och nu, myntmeester, gå vi tillbaka till Tre: Skoflar -och förtära resten af vår brandewyn och vårt öl. — 0, himmel, utropade fru Sheppard och gaf fritt lopp åt sina tårar då hon såg. sig befriad. från dessa mäns närvaro; om det ej vore för mitt barns skull, så ville jag önska att jag vore i den der olyckliga qgvinnang ställe!