-— Di — Jag menar inte annat än det jag säger, svarade Jonathan. Ni vet kanske icke, ätt denne Darrell ställde så till att ert barn skulle bli ansedt för hans, och jag kan försäkra er, att det var med nöd ert barn undslapp den snara som redan var åtdragen om dess hals. Knepet lyckades emellertid riktigt nog, ty Darrell har räddat sig med sin egen unge. — Då är icke det här mitt barn, utropade hon med stigande förvåning. — Om ni har ett barn der, så är det gäkert någon annans, svarade Jonathan litet förundrad, ty jag lemnade er unge i Blåskinns vård, som ännu är der nere på gatan, så framt han icke har följt med hopen, hvilket är troligast, för att ge vederbörlig tukt vid pumpen åt er andra goda vän som icke kom gå lyckligt undan. — Barmhertige försyn! utropade qvinnan, Hvyems barn kän det här vara? — Hur fn skall jag kunna veta det? svarade Jonathan snäsigt. Det har väl icke fallit ner igenom taket, förmodar jag? Är ni verkligen säker, att det är kött och blod? frågade han och nöp dervid barnet i armen, så att det skrek. — Mitt barn, mitt barn! skrek fru Sheppard som kom rusande ut ifrån rummet bred. vid; hvar är det? — Är ni mor till detta barn? frågade den andra qvinnan och vände sig till fru Sheppard. JACK SHEPPARD. ö, 3