Dagens Nyheter – 13 april 1872, sida 2

Landets tillstånd, enligt landshöfdinge-embetenas femårsberättelser för åren 1866—1870. Stockholms län. Länets indelning ock invånare. I afseende på den yttre gränsen har under femårsperioden länet icke undergått annan ändring, än att Djurgården blitvit förlagd till Stockholms stad, hvarigenom mnågon nämnvärd minskning i länets areal dock icke följt, och beträffande gränserna inom linet, härader och socknar emellan, ha endast af behofvet påkallade mindre regleringar uti ecklesiastikt hänseende egt rum; det består af ö fögderier, 5 härader, 19 tingslag, 23 linsmansedistrikt, 70 pastorat, och 120 socknar; flera oregeibundenheter i den administrativa indeluingen, hvilkai föregående berättelserjemvälanmärkts, befinnas ännu qvarstående. Enligt mantalslängderna har folkmingden, som vid 1865 års slut uppgick till 127,646 personer, under perioden sugit till 131,639, utgörande den årliga tillökningen alltså närmare 800 personer; derat voro vid periodens utgång 59.905 frie från mantalspenningar. Hvad särskildt beträffar städernas folkmängd visar sig att densamma under perioden ökats i Södertelje från 2,008 till 2,117, i Norrtelie från 1,350 till 1.384, i Östhammar från 603 vill 643, i Öregrund från 718 till 769, i Vagcholm från 1,026, till 1,384, hvaremot i Sigtena densamma minskats från 503 till 496 I afseende å befolkningens tillstånd ireligiöst och ekonomiskt hänseende anmärkes, attbaptistsamfund, ehuru ej med särdeles stort antal medlemmar, hafva bildat sig inom Danderyds, Rö och Söderby Karls socknar, samt gemensamma andaktsöfningar, mestadels under ledning af Evangeliska fosterlandsstiftelsens korpörtörer förekomma i på mångaställen uppförda s.k. bönhus hvaribland må nimnas, förutom Johannelunds mistionsinstitut, de i Lagga, Östuna, Kårsta, Bro och Häfverö socknar samt Norrtelje och Vaxnpoim. Befolkningeps ekonomiska välbefinnande, som naturligtvis ät beroende al årsväxtens beskaffenhet och andra konjunkturer, har under periodens två sista år väsentligen tilltagit. Ett talande bevis för detta antagande ligger uti lagsökningarnes antal, hvilket under år 1868 uppgick till 3,966, år 1369 till 2,92) samt 1870 tll 2,053, hvarefter det i ännu större mån nedgått. Beträffande byggnadssiätt, klidedrägt och lefnadsvanor, synes visserligen icke någon genomgripande förändring hos befolkningen inträdt, dock bör ej lemnas oarsmärkt att begäret efter rusgifvande drycker alltmer aftager, hvaraf åter följt minskning i antalet öfverträdelser af bränvinslagstiftningen. Så hafva under 1866 30 åtal för oloflig bränvinsförsiäljning anhänggigjorts, hvaremot under 1370 endast 15 dylika egde rum. Kameralförhållanden. Antalet hemman och jordlägenheter af alla slag vid femärsperiodens slut å landsbygden uppgick till 4,053t!!a, förmedlade mantal; 6,792 brukningsdelar, 344 jordtorp, 1,077 soldat-, ryttareoch båtsmanstorp, 2,295 backstugor och 1 8öl andra ligenheter med ett sammanräknadt taxeringsvärde af 90,828,260 rdr. Städernas jordareal vid 1870 års slut utgjorde i Södertelje 12,171.57 qvadratref nuvarande mantal 113g, summa taxeringsvärde 2,046,500 rdr; i Norrtelje jordareal 4,495,48 qvadratref G!a mantal och 823,320 rdr taxeringsvärde; i Sigtuna jordareal 6038 qvadratref 51g mantal, 287,010 rdr taxeringsvärde; i Vaxholm jordareal 1.409 qvadratref, 1 mantal, 467,310 rdr taxeringsvärde; i Öregrund 4,636,80 qvadratref, 4 NN, mans tal, 909.025 rårtaxeridgsviärde, ochi Östhammar, som ej eger någon stadsjord, uppgick tuXeringsvärdet af bebyggda och obebyggda tomter, utgörande tillbopa 150, till 308,259 rdr. Med kronans fFgendomar har ingen aunan mirklig förändring inträffat, än att Venngarns kuugsgsård om 10 mantal, som alltsedan 18509 varit till enskild