Dagens Nyheter – 13 april 1872, sida 2

voro tillstängda. Dessa öppnades, men nu visade sig ett annat hinder: ett dubbelt galler af tjocka jernstänger som tycktes göra all undanflykt på denna väg omöjlig. Detta hinder blef likväl af Jonathan ganska snart undanröjdt. Ännu en regel fråndrogs och ent ändan af en kedja som var fästad öfverst i fönsterposten lösgjordes, hvarpå Jonathan sköt hela jerngallret utåt. Det föll långsamt och utan ringaste buller nedåt, länk efter länk, till dess hela kedjan var utsträckt. -— Ni är fri, sade han till Darrell, detta galler formerar en stege, på hvilken mi kan gå ner med full säkerhet. Jag har lärt hemligheten af en viss Paul Groves som bodde här förr och som sjelf förfärdigat detta konstverk. Han brukade kalla det sin räddsvingsmaskin vid eldsvåda — ha, ha! Jag har ofta begagnat denna stege för min egen beqvämlighet; men jag hade aldrig trott att den skulle blif nyttig till ett så godt ändamål som ru. Se så, herre; har jag nu hållit hvad jag lofvat er? — Det har ni, svarade Dar:celll Här är min börs; och jag önskar att ni må siga mig hvem jag har att tacka för denna vigtiga tjenst. — Lika godt hvem jag är, invände Jonathan, i det han mottog pengarne. Sem j.g redan har sagt er sätter jag alltför litet förtroende till tacksamhetsförsäkringar. — Jag vet ej hur det kommer till, suckade