Riksdagen och tryckfriheten. Sällan har väl inom det offentliga något arbete blifvit så illa lönadt som det, konstitutionsutskottet nedlagt på förslaget till ny tryckfrihetslag, ett förslag, som uppenbarligen kostat utskottet både mycken tid och många bekymmer. Detta förslag föll i går, det föll helt och hållet, såväl de bestämmelser deri, hvilka förtjenat ett bättre öde, som de, hvilka icke kunde antagas. Det var i andra kammaren, hyarest motståndet reste sig mot den erbjudna nya tryckfrihetslagen, och sättet, på hvilket detta motstånd framträdde, eller, rättare, sättet för det vigtiga ärendets behandling i denna kammare, kom kammarens otacksamhet för den möda, utskottsmajoriteten nedlagt på lagförslagets utarbetande att framträda synnerligen bjert. Sant är väl att förslaget, såsom vi förut sökt visa, i sina hufvudbestämmelser var sådant, att det icke kunde antagas helt och hållet, men i många delar utmärkte det sig dock framför den nu gällande lagen, hvilken i icke få stycken är alldeles föråldrad och otillämplig, och äfven framför det förslag, som framlades af förra lagtima riksdagens konstitutionsutskott och då förkastades. Man måste sålunda ur tidsenlighetens och billighetens synpurkt beklaga, att andra kammarens majoritet icke ville skilja ogräset från nvetet, utan afslog hela surfven4, såsom hr landshöfding E. Sparre plägar uttrycka sig. Konseqvensen af den ordning för föredragningen af konstitutionsutskottets memorial, för hvilken andra kammaren bestämde sig, eller att paragraferna i den följd de blifvit af utskottet uppställda skulle af kammaren behandlas, under vilkor att kammaren slutligen skulle besluta om hela förslagets öde, lemnade dock förhoppning om att kammaren skulle genom en återremiss hålla en möjlighet öppen för denna riksdag att kunna åtminstone antaga hvad somi det nya förslaget förtjenade att antagas. I strid mot hrr Oia Jönssons och Sven Nilssons i Österslöf yrkande att 15 2, som handlar om ansvarigheten, först borde föredragas, emedan den vore förslagets kärnpunkt, beslöt nemligen kammaren den nyss omnämnda ordningen för föredragningen, på yrkande af hr Gumelius och sedan talmannen föreslagit, att det vid hvarje paragraf fattade besiutet skulle vara vilkorligt och bero på det beslut, kammaren till sist komme att fatta rörande förslaget i dess helhet. Men sedan kammaren utan någon anmärkniogsvärdare öfverläggning och äfven utan votering bifallit de fjorton första 22, uppstod om den 15:de en kortare öfverläggning, som slöts med att denna 2 afslogs med 80 röster mot 74, — och sedan alslogas alla de följande paragraferna så hastigt och lustigt att talmannen knappt hann med klubban stadfästa dödsdomarne. På en satiriserande hemställan af hr Sjöberg, att sedan kammaren på ett så lyckligt och för sig så värdigt sätt behandlat alla 22 från och med den 15:de, de första 14 äfven måtte få dela sina kamraters ödeX, afslog kammaren äfven dessa, ehuru de förut blifvit godkända. ERE ETTA I EEE Sr RR DT SEED EES