Dagens Nyheter – 4 april 1872, sida 2

LI Oo sen ar Landsmän på Fiji-öarne. (Bref till Dagens Nyheter.) Red. har haft nöjet mottåga följande intressanta skrifvelse från en på ofvannämde ögrupp i Söderbafvet bosatt svensk: Bå-floden, Fiji-öarne, Australien den 28 nover nber 1871. Som åtskilliga svenskar finnas här och jag hoppas det skall tägna hemmavarande vänner och bekanta till dem att få höra något nytt från dem och öm förhållandena här, tillåter jag mig sända er detta till meddelande. För närvarande lefva omkring 15 svenskar på denna ögrupp — en af de fruktbaraste och rikaste i Australien. Bomullsodling är hufvudnäringen och vi arbeta alla i denna branche. Längst bosatt här är f. d. underlöjtnanten i danska armån C. A. Egerström; han håller för närvarande hotell på en af de större öarne och förtjenar, som jag tror, rätt vackra penningar. På en annan ö äro bör satter G. Pettersson; J. F. W. Strand och A. Lundberg, alla bomullsplantörer med de vackraste utsigter att göra lycka. -W. Köpsen (?) är inspektor hos förenämde Pettersson. Ett annat svenskt nybygge ör beläget på den största at öarne: Vitt levu, utmed den natursköna Ba-floden. Deräro för det första två bröder Lindberg; den ene är bomullsplantör, den andre kapten på en liten skuta, på hvilken han seglar omkring och drifver handel med infödingarne. Desse bröder äro egare af stora landsträckor, dem; de för 2-3 år isedan köpt af infödiogarne, och de komma att derpå skörda ansenlig vinst. — Vidare finnsder 4. Bydell trån Stockholm, bomullsplantör; han reder sig mycket väl. Slutligen, litet högre upp i landet, är N. EH. Söderberg bösatt, som också eger ett lofvande plantage. 7 På senaste tiden ha oroligheter vid denna flod egt rum mellan de hvita och infödingarne i bergstrakten. Dessesenare mördade två af våra grannar — engelsmän — och hotade -att jaga bort 088 alla. .. Följaktligen, och sont här ej finns någon regering, hvilken kan understödja oss, anmodade vi de hvita på andrå håll att biträda Öss, och den 23 augusti företogo vi en djerf expedition föratt hämbäs våra grannars död ochså skrämma betgsboerna att de aldrig mer skola besvär o8s. Vi voro 75 hvita, alla väl: beväpnade Vi stormade en af deras :byar och dödade en hel hop af invånarne samt förstörde ocH brände upp allt hvad vi kunde komma, åt, och detta med. sådan framgång att icke en enda hvit ens blef sårad. Detta tillika med ankomsten hit af några örlogsfartyg Har så skrämt infödivgarne att jag är öfvertygad det vi numera skola få i fred plantera och skörda vår bomull. En annan fiend8,; lika förstörande som Fijanen, är de här förekommande orkanerna, hvilka hemsöka: oss-från januari till mars och göra stor .skada på bomullsskorden, enär orkanen, om den är stark, rycker upp träden med rötterna och sålunda omintetgör alla våra mödor. Lyckligtvis komma de icke så svåra hvarje år, och bomullsodling betalar sig så väl att det lönar sig bra med en god skörd utaf tre. En orkan i mars detta år tycktes omintetgöra alla våra förkoppningar och tvang oss-att: börja på nytt. Alla våra hus blefeö af stormen kuliblästa, floden steg i följd af det häftiga regnet öfver sina bräddar och vi blefvo nödsakade att söka skydd bland bergen. Sådant är likväl klimatet här att två månader efteråt kunde knappt ett spär upptäckas af att en orkan någonsin öfverfarit och härjat denra ort. Bomullen som växer här är at den finaste beskaffenhet och betålas i: England rhed 2 till 4 shillings pr skålpund. Ett svenskt tunnland med bomull ger öfverhufvud taget en skörd af 2—300 skålp. ren bamull och ibland mera, beroende af jordens beskaffenhet; på de flesta ställen är. den utomordentligt fruktbar. Största svårigheten bestär iatt erhålla arbetare. Som klimatet är nästan för varmt för hvitt arbetsfolk måste svart användas, hvilket erhålles från andra ögrupper i Söderhatvet, De äro engagerade för 2—3 år och deras tesekostnader mäste betalas af den plantör som behöfver