RÄTTEG.och POLISNYHETER,. KAMMARRÄTTEN. Gagnerska målet. Kammarrätten har nu meddelat utslag i detta mål och dömt Gagner att för alla honom till last liggande brott i ena bot hållas till straffarbete i sex år, att för alltid Vara medborgerligt förtroende förlustig och alt vara från sin innehafvande kronofogdebsfattning afsatt, hvarjemte han förklarats ovärdig att irikets tjenst vidare nyttjas. Med detta utslag har Gagner förklarat sig nöjd. (J.-BL) LANDSORTEN. Poststöld, Aftonbladets korrespondent i Norrtelje skrifver den 28 mars: Vid Grisslehamnspostens ankomst till Norrtelje fredagen den 22 d:s befanns å väskan som tillhör auditör O. Kols modin på Bergby ett skuret häl. Genom skrift. vexling har blifvit upplyst att bemälde Kolmodin af handlanden G. Andersson från Norrby i Häfverö socken mottagit ett rekommenderadt bref. inne hällande 1000 rdr, för att med sin post befordra. Andersson hade samma dag för dowta ändamål tillvexlat sig större sedlar på åtskilliga ställen, hvarigenom det blifvit bekant i trakten att penningar skulle medfölja från Bergby. Vid förberedande undersökning i denna sak i dagå Grisslehamns postkontor förekommo besvärane omständigueter mot en persoa. men ännu känner man ej förhällandet med visshet. Egendomlig rättegång, I Bohusläns Tidning läser man följande: Eit par unga cch skickliga handtverkare, en bundtmakare och en skomakare. sutto för någon tid sedan förtroligt tillssmmans, förmodligen samspråkande om den snart gammal vordna nya näringsförfattningen, och andra nymodiga frihandelspåfund. tillkomna naturligtvis för att störta den inhemska industrien. Den saken var så klar, att man tog sig en liten perla på den. Men plötsligen mätte en Wiezelgrens få berört dem med sitt ollspö, ty de ingingo ett förbund — ett puktum turpe — att ej med sin fot under ett års tid beträda sta dens källare, schweizeri eller något af utskänkningsställena för att der tära vare sig spirituosu eller maltdrycker, vid vite af 50 rår för hvarje förbrytelse häremot, hvilket belopp skulle tillfalla den snällt hemmasittande, vare sig han arbetar för bjessan eller fotabjellet. gör mössor eller stöflar. Vära yrkesidkare stannade dock ej vid ett muntligt aftal: de kände så godt betydelsen af en accept — och så satte de sig ned för att skrifva det. Hvar och en undertecknade en lika lydande öfverenskommelse eller bötesstadga, och så utbyttes exemplaren, dervid vi föreställa oss att kontrahenterna inom sig tänkte som så: . Skomakaren: Nog skall du få kam till ditt hår, alltid: — och . Bundtmakaren: Ionan du får syl i lädret, tjenar jag mig en björnhud! Och så klingade de på afiären samt gingo till sitt arbete, den ene för att taga måst, den andre för att taga mal. . Tiden förfjöt. Vår beskedlige bundtmakare, som tagit hela kontraktet för ett skämt, tittade då och då in på Nobis för att få ett glas i pelsärmene