Dagens Nyheter – 30 mars 1872, sida 2

Article Image
Från Utlandet. Prinsen och prinsessan af Wales ha anländt till Rom. Dit ankom äfven, i dag åtta dagar sedan, hr Fournier och skulle i måndags öfverlemna sina kreditiver till konung Victor Emanuel I anledning af rykten om underhandlingar angående allians mellan Preussen-Ryssland och Preussen-Italien yttrar franska tidningen Le Bien Public, som anses uttrycka hr Thiers åsigter, att alla makter iakttaga ett klokt återhåll. De undvika omsorgsfullt att väcka till lif nya förvecklingar; de önska ifrigt fred, Allianser ingås för att motverka politiska planer, men Frankrikes enda nuvarande plan är att undvika konflikter. Ingen hotar Frankrike. Tyskland blandar sig på intet sätt i Frankrikes inre angelägenheter. Tyskland har visserligen. fått 2 milliarder, men dessa äro redan slut, ty kriget har kostat äfven det mycket. Det enda, hvari ryktet har rätt, är att Preussen och Italien hafva gemensamma både politiska och religiösa intressen, Italien kan emellertid ej hysa någon fientlighet mot Frankrike, Frankrike är icke maktlöst, men försigtigt. Frankrike är -en. pligt och en lag för alla,. äfven den mäktigaste, synnerligen vid ett nytt sakernas skick. Franska statsutskottet har funnit att budgeten för 1872 kan regleras utan att det året lägga ökad tull på råvaror. — Försvarsutskottet har afgifvit sitt förslag om armåns reorganisation. Det föreslår allmän värnepligt från 20 till 40 år och utan undantag. En högst märklig händelse tilldrog sig i österrikiska berrehuset den 21 mars. Alldeles oväntadt uppträdde nemligen der förre statsministern Schmerling (ministerresident 1860—64 och uppbofsman till den s.k. februariförfattningen af 1861 samt till den i Böhmen ännu gällande vallagen) för att från den konservativa och centralistiska politikens ståndpunkt angripa den nuvarande ministören. Schmerling höll ett tal, som räckte öfver en timme, för att rikta herrehusets uppmärksamhet på de faror, sm den nu följda politiken ovilkorligen måste medföra. för monarkiens framtid. Han klandrade att man genomfört den s. k. nödvalslagen med tillhjelp af de dalmatiska deputerade, hvilka till återgäld fått löfte om större gsjelfständighet, nya Jernvägar 0. 8. v. dika fördömlig var, efter hans mening, den påtänkta förlikningen med polackarne i Galizien, med hvilkas tillbjelp regeringen nu vore sinnad att genomdritva en förändring af den gällande vallagen till riksrådet. Talaren ville icke gifva sitt samtycke till eftergifter och uppoffringar, hvilka icke stode i något förhållande till det, man dermed hoppades uppnå. — Jag är icke, tillade han, nog fåfing att tro att min mening är den enda rätta, men jag har dock samlat en så rik erfarenhet angående det, som skadar eller gagnar riket, stt jag vågar hoppas att mina ord skola framkalla någon besinning och eftertanke äfven utom detta hus, 5 ; Slutligen beklagade Schmerling sig derötver att regeringen stod i ett uppenbart vänskapligt förhållande till. tidningen Neue freie Presse, som i sina spalter icke blott omtalar Robert Blum (skjuten i Wien efter stadens intagande af Windischgrätz 1848) såsom en stor frihetshjelte och skildrar Windischgrätz som en blodig tyrann, utan äfven lofordar Österrikes bittraste fiende, republikanen Joseph Mazzini, såsom en af vår tids störste män. Schmerlisg tillade: Hvad hade det blifvit af Wien, om det ej blifvit räddadt af Windischgrätz? Måhända hade br Kossutb fått i uppdrag att öfvertaga regeringen på samma sätt som han nu .anmodas att inställa sig i Prag! När man fortfar att göra eftergifter på sätt som nu sker, skola Lemberg och Krakau inom kort icke längre söka sin politiska tyngdpunkt i Wien, utan på ett annat ställe (St Petersburg). Det skulle glädja mig om jag hade orätt, men jag kan ej annat ön uttala min öfvertygelse, då jag endast söker att betrygga rikets enhet. Kronan strålar icke längre med sin CR när Österrike upphört att vara ett rike! : Detta tal helsades med bifall från enskilda medlemmar af högern, men det öfvervägande intryeket deraf var öfverraskning och förvåning öfver ett angrepp mot ministören Auersperg just i ett ögonblick, då underhandlivgarne med Galizien befinna sig i ett kritiskt stadium och underrättelserna från Böhmen förorsaka regeringen stora svårigheter, ; Inrikesministern Lasser gendref Schmerlings klagan öfver nödvalslagen och dalmatiska förhållandena; ministern Unger försvarade underbandlingarne med Galizien genom att framhålla att den pu påtänkta utjemningen skulle bli ett bålverk mot ytterligare utjemningarX. Hvad beträffar regeringens förbållande till Nene freie Presse, så förklarade Unger att han för sin del skänkte allt erkännande åt denna tidnings frivilliga och lojala understöd åt regeringens politik, men att detta vänskapsförhållande alldeles icke hade någon materiel bakgrund, hvarken i form af penningunderstöd eller andra tjenster. Regeringen kunde derför icke ikläda sig något som, helst politiskt ausvar för tidnivgens politiska åsigter. se . fadder nt AR sk ÄR nr een vn . Telegrafnyhoter.

30 mars 1872, sida 2

Thumbnail