Beväringsskyldigs friköpRingsrätt. Lagutskottet har, med anledning af hrr A. Adlersparres och Englanders i ämnet väckta motioner, hemställt: att riksdagen måtte dels för sin del besluta en författning, så lydande: Alt hvad k. kungörelsen angående allmänna beväringen den 13 november 1860 innehåller i fråga om rättighet för beväringsskyldig att vid uppbåd till vapentjenst sätta i ställe annan duglig karl och att i fredstid vinna befrielse från vapenöfning, mot erläggande af viss afgift i penningar, så och hvad 4 2 i samma kungörelse stadgar derom, att den som af särskilda eller ömmande omständigheter eller för att kunna till främmande land utflytta befrias från beväringsskyldigheten, skall i fredstid erlägga afgift för vapenöfningsfrihet och i krigstid tillhandahålla legokarl, varder härigenom till all kraft och verkan upphäfdt: dels ock hos k. m:t anhålla, att k. m:t, derest nämda beslut vinner dess samtycke, täcktes i öfverensstämmelse härmed vidtaga de förändringar i k. förordningen den 9 februari 1861, angående allmänna beyäringens mönstringar och öfningsmöten, och den 4 februari 1862, angående beväringseliter, som till följd af samma beslut blifva erforderliga. Militär-utnämningar. K. maj:t har utnämt: kaptenen i armen P. H.O. M. von Gegerfelt att vara major i armön, samt utexaminerade kadetterna 4. A. Stjernspetz, W. J. Karlsjö och J. J. von der Burg att vara underlöjtnanter, Stjernspetz vid Fortifikationen, Karlsjö vid Vendes artilleri-regemente, och von der Burg vid Svea artilleriregemente.