Dagens Nyheter – 28 mars 1872, sida 2

Hvarjehanda nyheter. En tentomen hos professor IB. Hvar och en, som tenterat för nu aflidne professor B., känner till hans originela sätt att dervid gå till väga; huru han emellanåt bröt ut i svordomar, skrek och utdelade glåpord åt den olyckliga tentandus, som på något sätt råkade ådraga sig hans olympiska vrede, men huru han ändock i själ och hjerta var en god och rättvis lärare, som sedermera kunde skämta öfver sin egen hetta. — I ett sällskap af glada studenter berättades åtskilliga anekdoter från B:s tentamina, hvilka föreföllo en jovialisk landtbrukare, herr Z, som äfven var närvarande, så komiska, att han beslöt ett per sonligen, genom att tentera för protessorn, öfvertyga sig om de barättade historietterna skulle kunna ega någon grund. Sagdt och gjordt Den muntre landtmannen sträckte upp sig 1 svart frack och gick följande dag till professorn och anmälde sig till tentamen i grekiska, tilläggande, att han hade mycket brådtom; detta var att genast sätta den hetsiga professorn i irriteradt tillstånd, hvarför han utbröt: Jaså, herrn har så för—t brådtom? Då är väl herrn beredd att tentera när som helst — kanske genast? — Äja, hvars för inte, svarade den supponerade tentanden med en trygghet, som satte B. i raseri. — Herrn har väl läst en ofantlig mängd grekiska, kan jag tro; men nog skall jag klämma efter herin, lita på det! — Ja, jag har läst ofantligt, genmälde denne, med särskild tonvigt på ofantligt. Nå, efter herrn läst så ofantligt, så kan väl herrn förklara för mig hvad Alpha privativum är för en partikel? — Ja gudbevars, svarade tentandus. Det är en negativ partikel, närmast motsvarande vårt svenska O — det är en sak, som hvarje skolpojke känner. — Som hvarje skolpojke känner! röt B. Det är så i h-—e heller! Hvar har herrn läst sin grekiska? Alpha privativum är tvärtom en jakande partikel, men så starkt jakande att, begreppet trattar på. ändan! Begriper herrn? — Nej ta mig fn jag det gör! interfolierade Z. med största lugn. — Begriper herrn inte? skrek B. ursinnig. Abrakadabra kakalorum, dudelidej siog tjang, ho, hej! — förstår herrn det? — Javisst svarade Z. leende, det måtte vara nygrekiska, efter hvad jag kan förstå, och torde kunna tolkas sålunda: Drag så långt som vägen räcker, din okunniga, oförskämda kanaljo! — B. betraktade nu tentandens jovialiska anlete och frågade med betydligt lugnare ton: Hvad är herrn för en oförsynt sjutusan d—I1, som kommer upp för att tentera i grekiskan och ej ens känner till elementer na? — Jo, jag är landtbrukare — men som jag hört omtalas herr professorns lustiga sätt att tentera, ville jag öfvertyga mig om, huruvida ryktet talat sannt och få mig eu rolig stund — och det har jag också fått! tillade Z. med en så komisk uppsyn, att B:s yrede med ens försvann och han, fattando Z. i kragen, utropade: Nå så förb—a mig om det någonsin förut händt mig att en menniska drifvit med mig i öfver en qvarts timmes tid! — Herrn är den oförskämdaste menniska jag någonsin råkat ut för, men derför ska vi också dricka ett glas punsch och bli bröder, för pu råkade jag ut för sjelfva f—n!? — Dermed slutade tentamen till ömåesidig belåtenhet. (N. a) En teologie studerande har i Bor busläns tidning fått plats för efterföljande filosofiska frågor och svar. Hvad är lifvet? Lifvet är ett embryo, som simmar i ett kaos af vetandets fluidum. Hvad är lifvets abstrakta filosofi? En amalgamering at vetandets processer, som genom sin relativa attraktion till tänkandets poler skapar gudomlighetens eqvator omkring poesiens ekliptika. Du är en hund! skrek en karl i vrodesmod till en annan. . EX— Jag kan åtminstone; skatta mig lycklig att inte vara din hund, för då vore jag ju en sviobund! blef svarot. En man al ganmmal adel roado sig en gång med att håna en nyad!ad och sade, bland annat, till honom: — Er far gjorde de bästa stöflar åt mig, som jag någonsin slitit. . oo Jag vet det, inföll den andre; jag har SUG: ES ;