Dagens Nyheter – 27 mars 1872, sida 1

— 20 som TILL MINNE AF THOMAS MURRAY DÖD DEN 6 FEBRUARI 1771. HVILE HAN I FRID. — Förunderligt! mumlade jag; det vill säga, om man utgår från den förutsättningen att Brown icke mistat förståndet. Det lilla papper, han hade gifvit mig, var gemmalt och gult, och skriften var alltför otydlig för att jag då på aftonen skulle kunna utleta innehållet. I föresats att följande dag uppsöka Brown samt tala allvarsamt och förnuftigt med honom om saken gick jag till Bängs. Under natten hade jag en myckot liflig dröm, hvaruti den besynnerliga historia, som Brown hade berättat för mig, på ett underbart sätt sammanblandades med hyad jag läst i det gamla vid Ann-gstan köpta manuskriptet. Det tycktes mig som om alla tomrummen i manuskriptet upptogos af namnen Brown, Alice Hammill och Murray, under det att jag sjelf var den som hade kopierat och ordnat det hela. Så snart det blef ljust, steg jag upp, ännu bofinnande mig under inflytelsen af min dröm, och skyndade in i biblioteket, för att hemta manuskriptet. Der låg det öfverst på bokhyllan, hvarest jag lagt det på aftonen, men en flaska, fylld med något slags kemiskt fluidvm, som jag mindes ha stått der, alltsedan jag var barn i verlden, och hvilken, efter hvad man berättat för mig, var ett art som under flera generationer hade funnits i vår familj — denna flaska hade fallit omkull och