Dagens Nyheter – 22 mars 1872, sida 3

rån Utlandet. Hr Thiers regering har genom inrikesministern Lefranc begärt församlingens bifall till en lag som dels skulle förklara republiken definitiv och Thiers lika myadig med någon konung, dels ock lemna honom rätt att temligen summariskt bestraffa angrepp mot honom eller representationen, Församlingens monarkiska parti hade icko smak för den förra delen af lagen; det vill icke erkänna republiken för definitiv; och det utskott som i första hand granskat lagförslaget har ock i sitt utlåtande diplomatiskt undvikit att uttala sig öfver bemälta kiokiga punkt med någon större bestämdhet. Tagförslaget, sådant detnu är framlagdt, lyder helt enkelt så: Hvarje angrepp, vare sig å den församlings rättigheter och myndighet eller å den regerings rättigheter och myndighet, hvilka insättas genom församlingens dekreter och beslut, bestraffas efter 3 1 i dekretet af den 11 augusti 1848. Detta stadgande inskränker icke rättigheten till fritt diskuterande af de konstitutionella frågorna. — Genom sista momentet har utskottet tydligen velat lägga ett hinder för hr Thiers eller en eventvell efterträdares lust att qväfva all politisk diskussion. Under diskussionen om budgeten menade hr Randot i nationalförsamlingen att statsutgifterna kunde minskas med 250 millioner. Hr Thiers förklarade det rentaf omöjligt och önskade veta huru hr Randot skulle bära sig åt för att åstadkomma så stora indragningar. Jo, jag skulle minska 120 millioner på utgifterna för landtförsvaret, genmälte hr Randot, och vidare draga in alla anslag till departementen för jorlbruk och allmänna arbeten. Men sådana besparingar som de sistnämda ansåg nationalförsamlingen icko egnade att gagna staten. I de parisiska stadsfullmäktiges sammanträde förliden fredag föreslog hr Clemeneeau att indraga stadens årliga kapplöpningspris, 50,000 frank, och i stället använda beloppet till folkskolornas bästa. En annan stadsfullmäktig, hr Rigaud, önskade att man nedsatte kapplöpningspriset till 25,000 frank. Men då sade hr Allain Targå ätt detta pris var en natio nell institution som borde bibehållas, och så beslöts vid votering att hästarno skulle ha sina 60,000 frank och skolorna bli utan dem. För ovanlighetens skull omtalas att Gambetta har pesökt Thiers. Prbau de Vedel, om hvars afrättande telegrafen underrättat, var on bland dem som senast blifvit dömda till döden för delaktighet i skjutandet af personer, dem kommunen tagit som gisslan. Man tager nu i Tyskland för alldeles afgjordt att furst Bismarck ämnar fullkomligt krossa hierarkien och lägga kyrkan under sta ten, Han har inom ett par månader gifvit hierarkien hugg på hugg. Först stadgade han straff å predikstolens missbrukande till polemik mot regeringens politiska eller administrativa åtgärder; dernäst utverkade han entledigande af den kyrkvänlige ecklesiastikministern vy. Mähler och utnämnandet af den mera frisinnade dr Falck till hans efterträdare; derefter framlade han den (sedermera af honom personligen i kamrarne genomdrifna) lagen att staten, ej yrkan, skall tillsätta skolinspektörerna; vidare lät han utgå påbudet att elementarskolornas lärjungar uppå målsmäns begäran ega vara befriade från religionsundervisning i skolan ; så gillade han kommendantens i Köln medgifvande åt en prest, som förnekar läran om påfvens ofelbarhet, att, när biskopen stängde alla kyrkor för bonom, få predika i garnisonskyrkan; och till sist har han Jåtit tillrättavisa biskopen af Ermlaod för dennes hierarkiska tilltag, — Den anti högkyrkliga rörelsen i Preussen under Bismarcks ledning ger mod åt Badens och Baierns regenter att qväsa det mäktiga katolska presterskapet i deras länder och påskyndar de kyrkliga reformer som isynnerhet i Baiern äro ytterst nödiga. SSR TS ATEIST