Dagens Nyheter – 22 mars 1872, sida 1

RRENO SERNER NETA SRRNDETSRNAGAAENA tog väl emot honom och lät honom bo i sitt hus. Ynglingen förtjente med sin ritkonst böcker och kläder. Han kom till Upsala (1658), hvarefter han fick kondition hos en borgare och egnade sig åt naturvetenskapen. Denne yngling var Urban Hjärne. Men hans studier voro äfven riktade åt det poetiska. Han förskaffade sig tillstånd att i den biista salen på Upsala slott uppföra teaterpjeser för att divertera ungdomen med slika öfningar. Professor Olof Rudbeck, som var en älskare af allt hvad qvickt och artigt var, bidrog och halp dertill med allt allvar och flit. Hjärne målade sjelf dekorationerna och dels öfversatte, dels författade komedierna, som uppfördes. Ett sådant skådespel gafs just för konung Carl XI, som likväl då var blott 11 år gammal. Grefve Clas Tott lärde dervid känna Urban Hjärne och antog honom till sin lifmedikus, då ban reste såsom guvernör till Riga. Grefven förskaffade honom sedan tillfälle (1667) att resa i Tyskland, Holland och England samt underhöll honom tre år i Paris. Efter grefvens död, då Hjärne hemkom, blet han assessor i bergskollegium 1675. ret derefter, då det så kallade trolldoms-väsendet grep omkring sig och många menniskor dömdes till döden för umgänge med mörkrets andar, blef Hjärne ledamot i kommissionen, som skulle undersöka förhållandet. Han uppfann att med stark spiritus under näsan på visioniärerna skaffa dem till sansning, så att dårskapen och bedrägerierna blefvo uppdagade. Riksrådet Soop skickade ett par buteljer Medevivatten till honom, och han fann det mineralhaltigt, ehuru mycket man sökte bestrida möjligheten deraf så högt uppe i norden. Hjärne blet sjelf brunnsläkare derstides några år och njöt den seger att se sina påståenden om mineral-vattnets egenskaper bekräftade. I Stockholm inrättades ett så kalladt Laboratorium Chemicum, hvilket Hjärne erhöll uppdrag att förestå. Han blef derjemte kunglig lifmedikus 1685. Hans mångfaldiga kunskaper lockade honom till mångfaldig verksamhet. I bergsvetenskapliga ändamål bereste han Norrland och fjällen, utgaf sin så kallade Berglykta, som på den tiden var ett förträffligt arbete, samt medverkade kraftigt till Sala silfververks och Falu grufvors bättre bedritvande. Då han blef erbjuden ett professorat i Upsala, afslog han det. I stället utnämdes han till arkiater 1696. Han skötte Carl XI på hans dödsbädd. Frimodigt yttrade han sig öfver den alltför stora strängheten vid reduktionen. Då konungen på sjuksängen frågade efter orsaken till sitt lidande, svarade Hjärne: Jo, det är de många fattiga enkornas och faderlösa barnens tårar, hvilka götos för reduktionens skull, som nu plåga ers maj:t. Carl XI förordnade bonom till vice-president i bergskollegiunm 1713. Hjärne var en ifrig motståndare emot suveriiniteten, och det var under Carls senaste regerivgsår fråga om att han, af politiskt missnöje, skulle lemna riket. Emot konung Fredriks antagande till kronan var också Hjärne särdeles nitisk, ehuru han gynnade Ulrika Eleonora. Han begärde derför afsked och erhöll det (1720) medl namn, heder och värdighet af — l:nåshöfding. I allmänhet var han en nitisk och verksam man, ehuru hans satser och åsigter inom vetenskapen ofta voro besynnerliga och öfverdrifna. Förteckningen på hans efterlemnade skrifter upptager nära två fintryckta oktav-sidor. Han kom, såsom nämndt är, till Sverige med 3 mark kopparmynt, men efterlemnade en förmögenhet af tre stenhus och 20,000 riksdaler i penningar, ehuru han uppfödt några och tjugo egna bara och stjufbarn. Han var tre gånger gift. Man har anmärkt att hans tredje hustru och enka dog 118 år efter hans födelse. Med all sin lärdom, som gjorde honom till en af vårt lands utmärktaste vetenskapsmäm, var han äfven en glad och älskvärd sällskapsman. (Biter Sveriges Store Miin, m. m.) föddes Wilhelm I, konung af Preussen och kejsare öfver tyska riket. PT AIR DE TPI NL TANT FN AT ES TNE