Dagens Nyheter – 21 mars 1872, sida 1

MVA låt oss into längro stanna här! Hör mig! Du älskar mig då inte! Carlo. Jo... jo... jag älskar dig! Dolores (söker att föra Carlo med sig). Så kom då! — Ett helt lif af lycka och sällhet väntar oss... Tänk på det, min Carlo!... Hör inte... hör inte på de förfärliga trummorna... Dröj inte längre... skynda... blott några stog och det är förbi... och vi äro fria! (Trummorna böras ännu närmare. Sedan höres munkarines sång under hela scenen.) Carlo (sliter sig lös och skyndar fram till fönstret som han slår upp). Ahl... Så... nu äro de här! Dolores, Förfärligt! Förfärligt! Carlo (ryggar tillbaka). Du har rätt; det är förfärligt! Nu bestiga de scHavotten! Bakkerzeell — Min stackars Galena! Mina vänner! Nej... jag kan inte se på det dör... jag kän inte uthärda . .-. Dolores, Kom! Kom! Carlo, Ja... jag kommer.,. För mig härifrån! Dolorås. Ändtligen! Carlo. För mig härifrån! Låt oss lemna detta hus... och denna stad... Dolores (hviskande). Ja, Carlo, vi båda tillsammans, Carlo (sluter sig ängsligt till Dolores). Ja... ja... tillsammans! Dolores (hviskande). Så kom! Carlo. Men för att komma ut ur staden . . .