Rafaela. Hvad var det för larm jag tyckte mig höra i natt? Alba, Ingenting, mitt barn! j x Rafaela, Jag trodde .. . men då kan du uppfylla-;hennes, bön! Låt mig: tala med henne. (Till. Dolores.) Kom närmare! Alba. RBafaöla! Rafaela. Tåt mig tala... (Till Dolores.) Hvad önskar ni? (Alba, betraktar hotfullt Dolores.) Dolores, Det är fråga om en man, som ni väl känner, sennora... Kapten Carlo van der Noot. , RBafaela. Om jag känner honom! Nå? Dolores. Han har blifvit arresterad i natt. Rafaela. Arresterad?! Dolores. För en ganska obetydlig förseclbe.. Hertigen skall. nog, liksom jag sjelf. kunna in tyga att det är en obetydlighet . . Rafacla. Åh, min far, du är för sträng! Dolores. Ja! ja! RBafacela, Och nu begär ni...? Dolores, Att han måtte bli fri... och att hertigen ger honom ett lejdebref. Det är allt! Rafaela. Ni håller af honom? Dolores, Ja, sennora! Rafaela. Det gör äfven jag ... och ni då vi äro två.., ska vi nog, Dolores. Ack, ja... om blott er far villdivs Rafacla, Äh... min far. : Värgas sätta Carlo van der Noot i frihet . . Det kostar dig så litet, , Alba (ironiskt). Ja.,, det förstås... Rafaela (lifligt). Du säger: Ja?! Alba. Nej, nej! Jag säger: nej!