Mi—---QXZT —ounor——— — -— —— — — —— ————————R 700 vit, Att iden till folkhögskolor införts, utifrån, är ej detsamma, som att den genomförts eter mönster, som äro främmande för våra förhållanden, Så har icke heller skett. Hvar tanken på inrättandet af sådana anstalter först framstått, är likgiltigt. . Då detta skett förr i våra grannländer än hos oss, vore det myc: ket oklokt att ej tillgodogöra sig den der vunna erfarenheten, men å andra sidan hafva dessa skolor i. vårt land blifvit så ordnade för våra förhållanden, att de i egentlig mening kunna kallas svenska, Någon osäkerhet i örganisationsplan finnes möjligen ännu, i det uudervisnitgen på ett ställe fått en mera praktisk riktniog än på ett annat eller att olika ämnen på skilda trakter fått en viss öfvervigt. Men . sådant är dels gemensamt för allt nytt och kräfver. tid tör. att ordnas, dels kan det vara. föregkrifvet af lokala förhållanden och är. då fullkomligt i sin ordning. Hvad slutligen det beträffar, att folkhögskolornas fördelår. blott skulle komria den törmögnare landtbefolknivgen till.godo, är icke heller detta fullt riktigt. . Om också j; hvilket dock nu är fallet, tillfälle .beredts äfven för mera obemedlade att kostnadsfritt besöka dessa skolor, är dock all bildnings natur sådan, att den meddelar sig, om också blott småningom, i allt vidsträcktare kretsar endast genom den personliga beröringen mellan menniskor inom samma fefnadsställning. Man skall kanske finna det underligt, att vi särskildt sysselsatt oss mad försvar för inrättningar, hvilkås behöflighöt och gagn blifvit så allmänt fråmhållna. Just derföre, att fördelarne så ofta Uppvisats, hafva vi förbigått dem, men då invändningar mot folkhögskolorna oftare upprepas än man kunde tro, ha vi.ansett, oss en. gång böra egna någon uppmärksamhet åt, de, vigtigare bland dessa... . Z:.