Carlo. Jag hoppas att den befallningen skall blifva oss till nytta. Zysoor. Hur så? Caärlo (pekar ut genom fönstret). Kedjorna omkring stora torget skullo hindra prins Wilhelms kavalleri att tränga fram. Jag hoppas i afton få taga bört kedjorna under förovändning att bereda plats för mina skarpskyttar. Rysoor. Ah! Du kommer således into till oss vid Louvainporten klockan tio? Carlo, Nej, men jag skall under tiden hålla mitt folk i beredskap och laga att vägon är fri. Rysoor. Nå, då återse vi hvarandra vid rådhuset? Carlo. Ja, klockan elfva vid uppgången till Jonas klocktorn. Eysoor. Jonas! Jonas (kommer in). Ja, herr grefve! Rysoor, Har Galena gifvit dig sina befallningar? Jonas. Ja! Zysoor. Hvad har du gjort af den der soldaten, som man gaf dig till kamrat? Jonas, Trumpetarn? Han ligger derute på torget och sofver. Iysoor, Drucken? Jonas. Ja... jag tänker, att han aldrig vaknar mera? Rysoor. Gå då, Jonas, och var tyst. Framförallt... säg ingenting till din hustru. Jonas (förskräckt). En klockspelares hustru! Hvad tänker ni på! Hennes tunga är lika sladderaktig som lilla Jeanettons klockkläpp! Carlo (ämnar gå). Rysoor. Du går?