Rysöor.::Derför att det. var till dig, ban. sa Gå in, min grefvinna, gå in! Dolores, Det har ingen sagt! Rysoor. Det finns någon som hört det. Dolores. Spanioron far med lögn! Det är inte sannt! Bysoor. -Spanioren? Hur-vet du att det var en 8panior, SoOm-..? Dolores (träffad). Ah! Rysoor. Det är då sanntt Olyckliga qvinna! Ni har en älskare? Ni svarar into.,. Hvem är er älskare? Det var då sannt! Dolores (beslutsamt). Jal Rysoor. O, min Gud! Och det säger ni utan ånger, trolösa hustru! Ni. har inte en gång så mycken blygsel, att ni söker försvara er! Dolores. Nej! Jag. haringenting att ångra... jag vill inte frälsa mig genom nya lögner! Gud vare lof... nu vet ni allt! Ändtligent Jag är trött att dölja mina qval under -ott ständigt leendo-..och att återgälda edra ömhetsbetygelser med en hycklad kärlek, då den enda känsla jag kan hysa för er är hat! Jag: härdar icke längre ut med all denna förställning och falskhet! Jag begär intet medlidande! Döda mig, om ni vill! Jag är beredd! Rysoor. Duhatar mig! Du hatar mig? Otacks samma! Du stöter tillbaka den kärlek, som et gång, då du var fattig, faderoch :moderlög, hviskado till dig: här är mitt namn, min raug och min förmögenhet! Tag det.,. allt, allt sär ditt! Jag var således brottslig, jag; den stunden, då jag ryckte dig bort från eländets boning, der ingen eld brann på härden, intet bröd fanns på bordet och der din döende moder försmäktade