Dagens Nyheter – 8 mars 1872, sida 1

Landets tillstånd, enligt landshöfdinge-embetenas femårsberättelser för åren 1866 —1870. Blekinge län. Länets areal utgör fortfarande 26,64 qv.-mil, deraf 1,04 består af sjöar och vattendrag, boställsskogar 20,027.67; Gv.-ref.; kronan enskildt tillhöriga skogar finnas icko, Angående arealen och beskaffenheten af enskilda porsoners skogar finnes ingen upprifc Priser på sådana skogseffekter, som hufvudsakligast äro ämnade till export, hafva i följd af de senare årens politiska förvecklingar fallit något, hvaremot de, som förbrukas inom länet, vunnit stegring i pris; och antages dånna prisstegring beträffande ved i ej ringa mån orsakats af den vid Djuptfors anlagda fabriken för tillverkning af trämassa till papper. Bruks-, fabriks-, manufakturoch handtverksrörelsen har under perioden betydligt gått framåt såväl i fråga om mängden som beskaffenheten af dess produkter; så t. ex. utgjorde vid slutet af år 1865 sammanräknade tillverkningsvärdet 1,645.243 rdr, men uppgick år 1870 ända till 2,985,502 rdr. De särskilda slagen af handtverkare och idkare äro naturligtvis högst olika representerade; störst är tillgåvgen på skräddare, 121, och skomakare, 136, då deremot finnas endast 1 qvarnbyggare, 1 sämskmakare och 1 barberare. I afseende på bebyggda tomter i städerna inhemtas, att år 1866 dessas antal uppgick för länets tro städer sammanriäknade till 1,807 med ett taxeringsvärde af 8.051,400 rdr och år 1870 till 1,836 med ett taxeringsvärde af 8,694,800 rdr. Ungefärliga arealen af länets odlade jord utgör 90,000 tunnland, deraf naturlig äng 54,500 tunnland; utsädesbeloppet är i medeltai 1,500 tunnor hvete, 18.000 tunnor råg, 8,000 tunnor korn, 9,000 tunnor blandsiäd, 600 tunnor ärter, 56,000 tunnor potatis, 30 3 40 tunnor bohvetc, hvilka alla sädesslag unde? de senare åren gifvit god afkastning. RET RT a TAS 5 ka åa grå åse Se a vi JR NL lr NT DROG AN Rn FER SSP I BNI