Dagens Nyheter – 6 mars 1872, sida 1

Rysoor (blottar hufvudet). Det är sådana som ni och jag... Det är kättare, man mördar der. borta! Tremouwille (blottar hufvudet). Gad vare dem nådig! ... Men det var sannt... Jag skulle tala om min lustresa. Hans maj:t, som är mycket nådig emot mig, sa en dag: La Tremouille . .. här är för varmt för dig... vill du inte fara till Nederländerna och svalka dig? — Jag reste... men när jag kom till gränsen... hvad får jag se! — Jo... prinsen af Nassau, stående midt i en flod, omgifven af sina kavaljerer . .. Han ropade: Åh, se la Tremouillel — Jag hade ofta träffat honom i Louvren, dit han kom med sin bror, prins Wilhelm, en präktig kavaljer! Rysosr. Prins Wilhelm af Öranion! Han är den ädlaste och klokaste man, vi ega, Nederländernas stolthet... kanske vår räddare! Nå... hans bror, prinsen af Nassau ropade till er... Trömouille. Ja... och jag ropade i min tur: Ers nåd, hvad tusan har ni för er der nere i vattnet? — Han svarade: Jag söker ett vad. der mitt folk kan gå öfver. Hör ni till vårt parti? — Hvad gäller det? — frågade jag tillbaka. Att dritvå bort spaniorerna — gva rade han. Nå, jag är protestant och har således inga sympatier för hans katolska maj:t kung Filip... Rysoor, Och jag... jag håtar honom! Tremouille, Ja, och så är ban melankolisk --. och det kan jag inte med. Dorför sa jag till prinsen: Jag tillhör ert parti — och då red vi hela dagen och truppen växte till en hel armå. Slutligen stötto vi på spaniorerna i Jemmingen