Dagens Nyheter – 29 februari 1872, sida 2

gaende sasom delegare 1 enskuda Dpankpolag utan sedelutgifningsrätt, och blefvo dessa båda I betänkanden bifallna, i likhet med hvad förut i första kammaren skett. Ändring af jagtstadgan. : Härom hade i andra kammaren hrr J. Samuelsson och Lars Ersson väckt motioner, F hyilka, hänskjutna till kammarens. tredje tillfälliga utskott, af detsamma blifvit afstyrkta, något som kammaren äfven ansåg sig utan diskussion böra efterkomma. Ett motsatt öde hade i samma utskott träffat hr Appeltoffts motion om ändring i fiskeristadgan, åsyftande att bereda strandegare en viss andel af den fångst, som göres af icke strandegande fiskare. Utskottet hade formulerat i skrifvelse förslag till regeringen i detta syfte; men då frågan förekom i kammaren, visade flera talare, hrr G. af Schmidt, J. Rundbäck, Lyttkens och Åstrand, att det föreslagna stadgandet endast skulle gifva uppslag till ett oändligt trassel mellan fiskare och strandegare och icke i något nämnvärdt fall bereda fördel eller skydd åt de förra. Då motionären, som endast vann understöd af hr Törnfelt, icke lyckades vinna opinionen för sin åsigt, blef utskottets förslag till skrifvelse afslaget utan votering. Samma utskotts utlåtande öfver hr Jan Anderssons motion om hemställan till regeringen angående vidtagande af de ytterligare åtgärder, som må vara erforderliga för framläggande af fullständigt förslag till Vattenrättens ändamålsenliga ordnande, gaf anledning till en längre öfverläggning. Utskottet hade afstyrkt bifall till motiooärens anhållan på den grund, art riksdagen år 1863 hade aflåtit en skrifvelse af enahanda inne håll till regeringen, som gått i författning om utarbetande afstadga rörande vattenrätten, hvilken nu, sedan högsta domstolen afgifvit betänkande, är beroende på regeringen3 beslut. Man hade sålunda, enligt utskottets förmenande, förhoppning om att frågan ej skall förfalla, isynnerhet som justitieombudsmannen i sin förteckning öfver icke afegjorda ärender äfven upptager detta, Alltså vore det na mindre grannlaga af representationen att i denna sak göra ny påminnelse. I detta syfte yttrade sig hrr. Sparre, J. Bergström, Åstrand, Almqvist och Asker, af hvilka hr Sparre särskildt upplyste attlagbyrån kommer att behandla denna fråga. Flera andra talare hyste dock en alldeles motsatt åsigt, eller att -grannlagenhetsskäl alldeles icke borde hindra riksdagen att ånyo uttala sin önskan att detta utomordentligt vigtiga ärende måtte så fort ske kan regleras. Utom motionären yttrade sig i detta sytte hrr Östman, P. Olsson från Helsingborg, J.E. Johansson, Sjöberg, Carl Ifvarsson, Helander, Carlen, Sver Nilsson i Efveröd och Uhr. Med stöd at ett af justitiestatsministern fäldt yttrande, att det vore önskligt om repre.sentationen till ledning för regeringen toge initiativet rörande de lagförslag, som, ansågos vara mest af behofvet påkallade, uttalade hr Carlen den mening att riksdagen just om denna fråga, som så nära rörde jordbruksnäringen, borde uttala sig fullt tydligt, så att dess lösning derigenom kunde påskyndas. De omöjligheter för frågans lösning, som den ärade representanten för Amål (hr Sparre) framhållit, trodde talaren kunde reduceras till svårigheter, hvilkas undanrödjande låge inom möjlighetens område. Hr Sparre, som något pikerades deraf att hr Carln förbisett hans egenskap af representant äfven för Venersborg, vidhöll dock, i ett senare anförande, att kammaren i denna sak mer borde lyssna till den Jilla representanten för det. lilla Åmål än till den stora representanten för det stora Stockholm. Hr Kolmodin, som ej hade något emot skrifvelseförslaget, framställde dock den önskan, att de initiativ i lagfrågor; som åf riksdagen : hänskjutas till regeringen, måtte numereras i den ordningsföljd, representationen ansåg dem böra afgöras, på det regeringen måtte få klart för sig, hvilka vore angelägnast. De, som sålunda tillstyrkt en skrifvelses aflåtande, förenade sig om att betänkandet måtte återremitteras till utskottet för att ett förslag till skrifvelse skulle kunna uppsättas, och denna mening segrade äfven, Vid voteringen, med 100 röster mot 65, hvilka understödde utskottets afslag. Förteckning öfver gällande lagar och författningar. Hr Ola Andersson i Nordanå hade, i väckt motion, föreslagit, dels att ett fullständigt re gister öfver allä under året upphäfda lagrum, författningar eller delar deraf måtte på statens bekostnad utgifvas i hvarje årgång af svensk författningssamling, och dels att k. m:t måtte låta utarbeta fullständig förteckning öfver alla inom lagens områden nu gällande lagar och författningar samt uti proposition densamma till riksdagens pröfning framlägga. Andra kammarens tredje tillfälliga utskott hade tillstyrkt en skrifvelse till regeringen med anhållan härom, men detta mötte, betänkligheter hos hrr Sjöberg, Sparre och Åstränd, då det, enligt deräs förmenande, skulle bli omöjhgt att finna någon person, som vore vuxen detta herkulesarbete, samt hos hr Carlen, hvilken visserligen delade de förres betänkligheter om frågan skulle tagas i hela den omfattning, hvari hon af motionären blifvit framställd, men dock ansåg att en dylik förteckning, om man endast bhölle sig till judiciela området, skulle kunna åstadkommas. hvarför han yrkade