Dagens Nyheter – 28 februari 1872, sida 1

önskar är att få spelu, spela mycket och ofta samt derigenom storma på min helsa och döfva mina smärtor. Allt annat är mig likgiltigt. -— Bå oförståndig ni är, mitt barn, yttrade Askanio med en axelryckning. Det hörs, att ni ej vet, hurudan verlden är, att ni icke alls känner publiken. Men jag skall säga er att publiken är så beskaffad att den värderar de konstnärer högst, som den vet vara bäst aflönade, och om den erfar, att testerdirektören med en mycket stor summa betalar hvarje ert uppträdande, så kan ni vara viss om att bli afgudad. Nej, nej, jag inser nu att ni inte bör lemnas på egen hand, då kontraktet skall uppgöras. Jag utnämner mig härmedelst till ert befullmäktigade ombud: Jag: skall underhandla i ert ställe, och jag förbjuder er kögtidligen att angående denna sak tala ett enda ord med direktören; jag åtager mig att bevaka era intressen, och jag försäkrar er, att ni skall finna er fördel dervid. — Godt, jag antager med tacksamhet ert anbud. Ni är min lärare, och jag utnämner er derför också till min förmyndare. — Bå skall det låta, sade Askanio. Ser ni, der kommer nu igen en hop unga kavaljerer, för att bringa er sin hyllning. Marie vände sig hastigt om. Hon hoppades: innu att Arthur skulle komma, och hon suckade I LIFVER OCH PÅ SKÅDEBANAN. 38.