Frågor för dagen. I. Den mer än vanliga uppmärksamhet, som striden mellan signaturen G. N. i dess broschyr om Ministerkrisent och signaturen J. A. G. uti Aftonbladet ådragit sig, och de flera i vårt politiska samhällslif djupgående frågor den berör, torde tillräckligt urgälkta en tertius interveniens — hvilken, oaktadt sin personliga ringhet, lika varmt och fast som någon är öfvertygad ej blott om vårt nya statsskicks förmåga af en lycklig utveckling, utan äfven om sättet för denna utvecklings befrärasjande — att också han vågar taga till ordet. JVågot godt torde kanske härmed kunna uträttas, då de politiska föremålen icke visa sig alldeles lika nedifrån uppåt som uppifrån och nedåt; synpunkten blir olika och omdömet äfvonså. Oafsedt det spännande intresse frågornå för dagen i och för sig ega, har allmänhetens uppmärksamhet varit fullt motiverad blott och bart af den omständighet, att ofvannämnda signaturer anses vidhänga de respektive författarne med blå band, hvarigenom, i fall så är, striden, till följd af de tvistandes samhällsställning och politiska position, erhåller en ökad betydelse både med afseende å form och innehåll. Det är också dessa säregna ställningar och förhållanden som föranledt en annan, genom sin penna och sitt ord synnorligen framstående personlighet att i veckoskriften Samtiden yttra: Sett sådant stycke fin skandal inträffar rinsann icko alla dagar. Uttrycket är målande för det intryck allmänheten mottagit af denna personliga tvekamp. Då vi hysa dena åsigt att anonymiteten bör respekteras när man, såsom G. N. i dess broschyr, verkligen vill göra sig densamma till godo och icke likt J. A. G. begagnar signatur som ett fullkomligt genomskinligt nom de guerre, anse vi oss icke i likhet med J. A. G. berättigade att utgå från någon mera bestämd förutsättning om hvem det i sjelfva verket är, som