Dagens Nyheter – 15 februari 1872, sida 2

AM unga mäns hela framtid berodde af det utslag, som nu skulle fällas? De hade mycket allvarsammare, mycket vigtigare saker att tala om. Hade icke premierministern i går gifvit en lysande soir6e, hvartill de nästan alla varit inbjudna? Men blott nästan alla; ty en af dem hade ej fått mottaga en sådan bjudning. Han var en främling i denna krets af kusiner och farbröder åt geheimeråder. Icke ancienneteten, icke förnäma relationer, icke den nuvarande ministrens gunst hade han att tacka för sin inflytelserika befattning. Den föregående ministåren, som utmärkt sig för en helt annan anda än den nuvarande, hade kallat honom från utlandet, och endast hans framstående arbeten och hans välförtjenta konstnärsrykte hado härtill gifvit anledning. Hans ädla tänkesätt, hans skarpa förstånd, hans djupa vetenskapliga bildning och slutligen hans utomordentliga och storartade talent hade ganska snart förvärfvat honom den förre konstälskande premierministerns högaktning samt hans förtroende och vänskap. Denna vänskap, som var ömsesidig oeh innerlig, hade öfverlefvat premierministerns störtande, och efterträdaren kunde aldrig förlåta professor Reinhold, att denne vägrat tillhöra den deputation, som skulle till den nya ministeren framföra uttrycken af akademiens vördnadsfulla lyckönskningar. Han blef derför aldrig inbjuder till den nya premierministerns fester, och