Dagens Nyheter – 6 februari 1872, sida 1

-— lö —-— till Santenio, för att befria honom ur tigerng våld. — Tillbaka! tillbaka! ropar om kraftfull stämma bakom jerngallret. Ett par dekorationer skjutas åt sidan, och en med pistol väpnad arm stickes fram. Ett skott aflossas. Tigern är träffad. Men bjelpen kom för sent. Santenio ligger blodig, söndersliten på golfvet. — Öppna dörren och lemna buren! säger Victor till Marie. Men antingen har hon icko hört hans rop, eller också saknar hon styrka till att ofterkomma uppmaningen. Hennes ben förmå ej längre bära henne, hon dignar ned på golfvet. Äfven tigern har fallit omkull; men han reser sig åter upp. Under dödskrampen uppfiammar för ett ögonblick hela hans lifskraft. Han rusar mot gallret och skakar det våldsamt, såsom ville han, lik Simson, störta omkull byggningen öfver sig och sina fiender. Men jernstängerna äro starkare än pelarnei philistbernas tempel. De visa sig oomkullrunkeliga. Emellertid är blotta skakningen nog till att framkalla en ny, förfärlig olycka. Dei jernburens tak hängande lamporna komma i en häftig rörelse, och en af dem faller nod; i nästa ögonblick står en hel med olja öfversköljd dekoration i ljusan låga. — Elden är lös! skriker och tjuter publiken; och i ursinnig fart skynda alla till utgångarno. Ingen ger numera akt på scenen. En hvar