Dagens Nyheter – 29 januari 1872, sida 3

och fyra emot förslaget. Det är således troligt att diskussionen härom, hvilken skall omfatta både teoretiska principer och praktiska intressen, skall räcka i flera sammanträden, och det torde då visa sig om det omtalade Jugnet sträcker sig djupt under ytan. Alla de parlamentariska klubbarne ha i dag hållit sammanträden för att, mer eller mindre hemligt, öfverlägga om en kandidat för vicepresidenturen att, för en af något skäl inträffande händelse, sättas i stället för Thiers. Den ende, som för denna plats synes vara möjlig i närvarande ögonblick, är hr Gråvy. Högern har likväl svårt att antaga denna kandidat och säges ha i tankarne en annan, en prins hvilken hittills varit nästan bortglömd; hertigen af Nemours, Och det märkvärdigaste är, att det är Thiers gjelf, som först väckt tanken på Nemours såsom sin efterträdare, Under ett samtal, som han hade med en af sina vänner innan han återtog sin demission, yttrade sig Thiers för valet af honom, såsom den der ständigt bade hållit sig främmande för de intriger, hvari hans familj annars gerna trifdes, samt för öfrigt vore intelligent, kunnig, hederlig och fullkomligt oegennyttig. — Hertigen af Nemours ärlegitimistiskt sinnad och berömmes såsom, utom marskalk Mac Mahon, den enda politiska person i Frankrike, till hvars ord både vänner och fiender kunna hysa samma förtroende. Man har icke glömt, att han den 24 februari på ett sjeltuppoffrande och vackert sätt i full uniform begaf sig till nationalförsamlingen för att göra en högtidlig afsägelse af sina rättigheter till hertiginnans af Örlans förmån, Man. vet att hvilket förtroende församlingen och landet lemnade honom han skulle motsvara detsamma, och hans utnämning skolle på samma gång ega en mindre accentueradt monarkisk prägel än hertigens af Aumale, hvilken man misstänker vara alltför böjd att förbereda sakerna för grefven af Paris. Den af oss i går omtalade utvexlingen af visiter mellan hertigen af Aumale och marskalk Bazaine ger Stwcle för i dag anledning till en i högsta grad skarp artikel mot den sistnämnde. F. d. statsministern Rouhers manifest till sina valmän på Corsika har helt nyss blifvit bekant i Paris äch betraktas af många såsom det första steget till ett mera aktivt ingripande i politiken från bonapartisternas sida. Hr Rouher förklarar sig med en fullkomlig öppenhet för kejsaren och för kejsardömets återställande, Paris dem 24 januars. Den nyligen passerade regeringskrisen har gifvit en ny fart åt-de bemödanden, som åtskilliga af de monarkiska notabiliteterna aldrig släppa ur. sigte, att åstadkomma en fasion. mellan den yngre ochäldre grenen af Bourbonska huset. Inom legitimistiska kretsär synes mah fåsta mycken vigt vid dessa försök, som också: redan skulla ha ledt åtminstone så långt, att det är fråga om ett besök af grefven af Paris hos gefven af Chåmbord. Det är, med anledning af alla de förut gjorda och ständigt misslyckade fusionsförsöken, tillåtet att betvifla att detta skulle få en lyckligare utgång, och för öfrigt skall fusionen mellan de begge partierna icke blifva lättare att åstadkomma än den mellan de begge furstehusen. För närvarande synes det vara mera anledning att tro på en törening mellan de begge centrerna, d. v. s. mellan orl6anisterna och de moderata af republikanerna. Det är änonu icke fullständigt ljus spridt öfver alla de faror, som lördågens händelser buro i sitt sköte. Det berättas. härom en mängd förhållanden, hvilkas riktighet vi icke för tillfället kunna kontrollera, Dit hörer berättelsen, att kejsar Napoleon, omedelbart efter att. genom telegrafen ha erhållit kännedom om utgången af voteringen om råämnesbeskattningen, skulle. ha lemnat Chislehurst och begifvet sig till Dover för att vara så mycket närmare skådeplatsen för händelserna. Att en revolution förbereddes att utbryta i södern, i händelse utgången af voteringan hade blifvit en annan, uppgifves med visshet i Märseilleprefekten de Keratrys rapport till regeringen. Prins Napoleons val till generalrådet i Ajaccio -har gått igenom med 1,628 röster, men 3,115 valmän afhöllo sig från deltagande i valet, hvarföre det republikanska partiet, som hade förordat denna politik; tillerkänner sig segern... Mot hr Rouher uppställa sig två motkandidater, hrr Pozzo di Borgho och Savelli, men hans val anses för, säkert, Hans valmanifest är föremål för en liflig kritik af alla imperialismens motståndare inom pressen. I Marseille har ett ohyggligt och hemlighetsfullt brott nyligen blifvit töröfvadt. En ung tunesare vid namn Grego, representant för ett stort handelshus derstädes, försvänn spårlöst. Hans vänner, oroliga för hans öde, gjorde flerfaldiga undersökningar, hvarunder