Dagens Nyheter – 27 januari 1872, sida 2

att se signora Bantenio, så skall jag också se henne. — Hör, ers höghet, hur öfvermodi.gt han talar, yttrade grefve Bockheimmed en axelryckning. Han har till och med drifvit sin förmätenhet ända derhän att han ingått på ett vad, som dessa båda herrar föreslagit honom. Han är nu skyldig att redan inom loppet af tre dagar ha afslöjat denna moderna Sais-bild; misslyckas detta, har han till oss tre förlorat gin präktige fux, som han köpte i går för hundra louisdorer, och om hvilken Vi seden skola oss emellan draga lott. — Jaså; ni är verkligen bra djerf och — jag hoppas, ni ursäktar, att jag tillägger det — väl mycket slösaktig, sade :prins Xaver, i det han skakade :på hufvudet. Men om de andra herrarne tappa vadet, hvad blir då er vinst? — Äran, ers höghet, sade Arthur, i det han bugade sig för de tre kavaljererna, äran att ha besegrat grefve Bockheim, Adalbert och baron von Schwanenhorst, d. v. 8. de tre för-x nämsta, rikaste och vackraste ädlingarne i hufyvudstaden. — Ni är särdeles oegennyttig och artig, baron, det måste man tillstå. — Men ers höghet förstår väl att vi icke gerna vilja låta oss öfverträffas af honom; hvad artighet angår, sade grefve Bockheim, och att vi ej heller vilja missbruka hans oegennytta. Vi ha derför kommit öfverens om att, i händelse baron von Schönleben vin.