Ålortsätter mod öfverliggningen i frågan ou med öfverläggningen i frågan om finanserna.s Detta förslag antogs vara framkalladt ge. nom någon fiendes hemliga inflytande, för att förödmjuka Thiers så mycket som möjligt. Det mottogs med ljudeligt knot och ansågs i allmänhet oantagligt. Nu uppsteg hr Deseilligny, medlem af venstra centern och som härom dagen högeligen hade utmärkt sig genom ett affärsmessigt anförande, i hyilket han framhållit det falska i Thiers politik, och föreslog att fatta ett sålunda formuleradt beslut: Nationalförsamlingen, som är öfvertygad om, att statens säkerhet är beroende af att ett godt förstånd vidmakthålles mellan regeringen och församlingen, förklarar, att hon ioke hade för afsigt att störa denna harmoni, då hon i en uteslutande ekonomisk fråga voterade mot regeringen, och att hon i följd deraf icke antager herr Thiers afsägelse.x Då detta förslag upplästes, hördes ljudligt bifall från venstern och från högern rop på omröstning. Grefve Kerdrel, en hetsig medlem af yttersta högern, sade att församlingen hade gjort sin makt gällande i det hon vunnit sitt mål, hvaröfver hon icke gått. Han gjorde några sarkastiska anmärkningar om fint tillsvarfvade förslag — gyftande på de nyssnämda, såsom framställda af medlemmar, hvilka antagas vara oberoonde, men icke desto mindre stodo i hemligt förstånd med Thiers. Hr Batbie, som uppfattade den inom församlingen allmänt rådande åsigten, förändrade nu sitt förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hr Deseillignys. Detta nya förslag, som antogs, hade följande lydelse: I betraktande af, att församlingen, vid sitt i går fattade beslut inskränkte sig till bestämmande af en ekonomisk fråga, och att hennes afgifna votum icke kan anses såsom ett utwyck af misstroende eller fiendtligt sitnelag mot regeringen, eller kan anseg innebära en vägran af det understöd, som församlingen alltid egnat regeringen, vädjar försärhlingen å nyo. till fosterlandskänslan hos republikens bopsiäen och vägrar att mottaga hans afsägelse. Detta mottgs med stormande bifall. Hr Doseilligny förenade sig med Batbie och man skred till omröstning öfver förslaget, som antogs enhälligt, så när som på ett halft dussin röster. Det beslöts vidare med samma, att. församligens utskott, utan att förlora ett ögonhliaba 40 skella manialkta r Utskottsmedlemmarne, teseRublikens på presi medlemmar af venstra eontora och Si men inga från högern, begåfvo sig til Thiers i prefekturen, och församlingens session afbröts till deras återkomst. Vid deras ankomst tillkännagaf Thiers cn förvåning, som var alltför stor för att vara verklig. Han fann sig på det högsta smickrad och hedrad genom det uttryck af förtroende, som församlingen hade behagat gifva tillkänna genom sitt votum. Han hade på fallt allvar varit betänkt på att draga sig tillbaka till privatlifvet, Han var, gammal och trött vid sin nuvarande ställning. Han var ledsen och modfäld at många sköl. Emellertid kundo han icke, efter den storsinta vädjan som gjorts till honom, vägra att återtaga sin afskedsansökan. Men han motsåg med oro andra, snart kommande frågor, då han måhända komme att olyckligtvis vara af olika åsigt med församlingen; han anförde såsom ett exempel arm6förslaget och frågan om allmän, obligatorisk krigstjenst. Han vill dock hoppas det bästa, men fruktade icke desto mindre storligen att han kunde komma att tvingas till att draga sig tillbaka under sådana förhållanden, att. on återgång icke. kunde ifrågakomma. Han, afskedade deputationen med småleenden och mycken artighet. De utskickade återvände genast till den väntande UNTEN RE SA I