Från Utlandet: Thiers afsägelse. En korrespondent till en engelsk tidning skildrar på följande lifliga sätt den genom telegram bekanta krisen inom franska rege. ringen, då Thiers afsade sig presidentskapet, hvilken afsägelse han dock, som bekant, genast återtog: Klockan 3 i dag (den 20 d:s) afsade sig Thiers presidentskapet i republiken, och klockan 5 återtog han sin afsägelse. Inom få minuter efter hans två nederlag i går — det första då församlingen med 377 rötter mot 329 förkastade det Bartheska jemkningsförslaget, som han hade-antagit och i hvilket föreslogs att antaga principen om beskattning af nödvändighetsvaror, utan att bestämma skattens belopp. och det andra genom antagandet, af en ännu större majoritet: 377 mot 307; af hr Förays förslag, att uppskjuta besöimmandet af principen för beskattningen, till dess utrönt blifvit, att nödiga medel icke på andra vägar kunde anskaffas — sammanträdde skyndsamt flera riksdagsklubbar för att öfverlägga om hvad som vore att göra under den stora kris, som sålunda uppstått. Man visste, att Thiers, smärtsamt berörd af det nederlag han lidit, lemnat församlingen. i ett mycket upprördt tillstånd. Han gjöt ymniga tårar, men sedan han hade borttorkat dem sade han till sin betjent,:; att han var mycket belåten med hvad som skett; han var led och ledsen vid det lif, som församlingen beredde Konom och fullt och fast besluten att afgå. yr Inom högra centerns., vvfverens.om, att Thiers argäng skulv vara en nationalolycka och att allt skulle uppbiudas för att blidka honom. Framemot midnatt uppvaktade: två modlemmar åf högra centern honom och delgåfvo honom klubbarnes önskningar; men han förklarade då, att håns beslut var oryggligt. Efter att ha sofvit på saken, tycktes republikens president i dag stå fast vid sitt beslut. Då hr Grbvy i dag kl. 2,45 intog talmansstolen i församlingen, var en liflig rörelse rådande. Så snart han lyckats åvägabringa tystvad, uppläste han följande bref från herr Thiers: Herr talman i Jag har den äran att till nationalförsamlingen insända min afsägelse af prosidentskapet i republiken. Jag behöfver icke säga, att-jag vill fortsätta att vaka öfver statens säkerhet under den mellantid, som måste förflyta till dess mjn efterträdaro blifver utsedd. Ministrarne hafva äfven ingifvit sina afskodsansökningar, hvilka jag bifallit. De komma endast att handlägga lös pande ärenden till dess deras efterträdare utnämnas. A. Thiers. Då den uppståndelse , som förorsakades a detta vigtiga tillkännagifvande, hade hunnit lägga sig, föreslog hr Batbie, orleanist och en af do inflytelserikare medlemmarne i den icke synnerligen nådiga benådningskommissionen, församlingen att fatta följande beslut: Församlingen, som icke anser sig ha afgifvit något misstroendevotum mot regeringen,