Hunskap är makt. Af Betti Paoli. Öfversättn. åf L. Do V. För någon tid selan har en fransysk resande, C. Hippeau, sannolikt en man af facket, offentliggjort en högst intressant berättelse öfver skolväsendet i Förenta staterna. Den nitiska, intet offer skyende vård, hvilken det åtnjuter såväl af regeringen, som af privatpersoner, lemnar ett ärorikt vittnesbörd för det under stjornbaneret förenade folkets duglighet. Under det man i Europa inskränker de lägre folkklassernas undervisning till ett eländigt minimum och ängsligt grubblar, huruvida qvinhans andliga synkrets utan fara eller skada kan utvidgas, har den transatlantiska republiken redan länge och utan förbehåll erkänt alla sina medlemmars rättighet till vetenskaplig bildning. Märk väl: alla sina medlemmars, utan skilnad till kön, samhällsställning eller race. Undervisningen i de af staten grundade skolor är kostnadsfri. Alla läroanstalter utan undantag äro tillgängliga, såväl för den armes som för den rikes barn, för flickor såväl som för gossar. Ja, med klara, bestämda ord uttalade lagstiftarde församlingen i Michigan, att universiteten endast till hälften skulle uppfylla sitt syftemål om qvinnan vore från dem utesluten. En trogen moder, anser Big republiken förpliktad att räcka alla sina barn kunskapens bröd. För att ge ett begrepp om, i hvilken storartad skala man i Förenta staterna bemödar sig att befordra folkundervisningen, måste jag taga min tillflykt till sifffornas vältalighet: Efter Hippeaws uppgift belöper sig den årliga utgiften för allmänna folkundervisningen till icke mindre än 90 millioter dollars (837!2 millioner rdr). En del af denna ofantliga summa bestrides af staten, men den vida större andelen lemnar den skatt, hvilken medbörgarne i förhållande till gin förmägenhot 2lögga sim sinlfra och hvartill en: hvar villigt bidrager med gin skärf. Ingen nyodling uppstår, hvarest icke genast börjas byggandet af ett skolhus. Grundläggandet af en skola, en kyrka, en fidning anses af amerikanaren som det första vilkoret för ett ordnadt samhälle. Undervisnihgen i dessa skölor omfattar alla de ämnen, hvilka läras i våra normaloch realskolor samt gymnasier. Från den första klässen, der abe-boken ännu är envåldsherrskare, stiger skolgossen smålingom upp till. grammar-school och till high-school, i hvilka båda senare läsas latin, grekiska, verldsoch naturhistoria, litteratur, geometri, algebra, kemi och fysik. TI alla dessa studier deltaga, som vi ofvan bemärkt, äfven fickorna och ofta — jag ser redan europeiska mödrar korsa sig vid blotta tanken derpå — tillsammans med gossar och ynglingar. . I Nordamerika har man så myeket gnararebeslutat sig för båda könens förening i samma läroanstalter, som den ofta kännbara bristen på lärarekrafter svårligen tillåter ett annat val För öfrigt gifves i: detta hänseende ingen bestämd regel eller föreskrift; hvarje kommun har sin frihöt