Dagens Nyheter – 24 januari 1872, sida 2

Från Utlandet. (Ur vår korrespondens från Paris.) Paris den 19 januari, Intresset i gårdagens session koncentrerade sig i finansministerns anförande. Hr Pouyer Quertier hade på förhand utlofvat, att besvara och nedgöra alla invändningar och kritiker som blifvit framställda mot regeringens förslag. Han var emellertid icke den förste som besteg tribunen. Hr Jean Brunet, en representant, som på den sista tiden ådragit sig mycken uppmärksamhet derigenom att han är på en gång ultra-radikal och ultra-klerikal, två eljest såsom oförsonliga ansedda egenskaper, fick först ordet sedan den finansiela diskussionen blifvit öppnad. Talaren framställde ett beskattniovgsförslag, utgående derpå, att hvarje fransman utan undantag skulle underkastas en s. k. temporär nationalskatt. Denna skatt skulle upptagas medelst en allmän sub skription hvartill hvarje medborgare skulle bidraga med en summa, motsvarande 3 procent af sin årliga inkomst at hvad slag denna vara må. — Den af talaren begärda urgensen för förslaget beviljades och han helsades med bifallsyttringar af högern. — Sedan en avnan talare, hr Leonie de Gurraud, yttrat sig mot förslaget fick hr Pouyer Quertier ordet. Hrr Raudot och Germain tillvunno sig föga uppmärksamhet af församlingen, och hr Thiers besteg mot sammanträdets slut tribunen för att påyrka diskussionens afslutande, hvilket dock af församlingen icke bifölls. Le Constitutionnel omtalar med liflig tillfredsställelse det varma och sympatiska mottagande, som förslaget om en patriotisk subskription för den franska jordens befrielse från tyskarne öfverallt har väckt, och Moniteur universel skall i dag eller i morgon offentliggöra listan på den komitå, som skall ha i uppdrag att mottaga medlen. Mer än 40 tidningar i provinsen ha redan uttalat sig för förslaget och vänta deraf den lyckligaste påföljd. Utan att vilja nedstimma dessa vackra och patriotiska förhoppningar, vilja vi endast anmärka, att dylika subskriptioner, som många gånger blifvit försökta, aldrig lyckats inbringa mer än högst 3 å 4 millioner frank, och att detta sätt att anskaffa medel till allmänna ändamål synes afgjordt strida mot det franska lypnet, hvaremot de utgöra ett mycket godt sätt för enskilda personer eller tidningar att göra sig bemärkta och pupulära. Det synes, som om man inom de högsta kretsarne i Versailles icke voro rätt belåten med den glans, hvarmed hertigens af Aumale mottagningar synas komma att försiggå, äfvensom dermed att vid den sista ett så stort antal officerare af alla vapen och grader voro tillstädes. Onda tunger säga, att hertigen af Aumal2 representerar som en konuog .