har jag ockaå undvikit att tela med dig om Arthur, derför bar jag hållit denna homlighet dold för dig, säsom en helig klenod, ty jag befarade att du skulle uppmana mig att sälja denna klenod sor en handelsvara, att drifva ocker med min skatt. Se der orsaken till att jag tegat, och om jag nu talar, sker det derför att jag måste göra för dig begripligt, att Arthur von Schönlebens brud icke kan blifva en annans maka. — Hon tror sannerligen hvad hon säger och allt detta är ingen komedi! yttrade Eusebia likasom till sig sjelf, i det hon gick fram och tillbaka i rummet med djupsinnig min. Plötsligt stannade hon, en ny tanke hade uppstått hos henne. Hon skyndade fram till byrån samt upptog ur en af lådorna ett paket, som hon öppnade. Innehållet af detta paket kastade hon genast tillbaka i lådan, utan att se derpå, men i stället syntes omelagspapperet, som hon behöll i handen, helt och hållet fängsla hennes uppmärksamhet. — Jag tyckte, att jag såg Artburs namn i denna tidning, mumlado hon, Ahl! mycket riktigt, der stär det verkligen. Hon läste, och en lifiig skadeglädje afspeglade sig hennes drag. När hon sedan fästade sina ögon på Marie, förskräcktes denna af deras triumferande och hånfulla uttryck. — Arthur von BSchönleben har sagt digy att han älskar dig, och att han vill gifta sig