Dagens Nyheter – 13 januari 1872, sida 2

zz Il — Det här är alltsämmahs et K—bes sakt, utbrast den värde hotellvärden, hvad i Guds namn är nu det här igen?4 Kaffe, snälle herr patronX, inföll Stenström nästan muntert, och ungt främmande dessutom — ja, och pojken är, f—n ta mig, en fin pojke — (CHvad?4 undslapp från Snällgrens af ytterligare stegrad förvåning vidt öppnade läppar, jag förstår inte det här. Men Nanny hade så när fällt gräddsnäckan, som hon just mottog af sin mamma, i golfvet och gumman kastade en ängslig blick på sin gubbe. Man såg på denna blick att hon befarade det något af qvällens starka förtäring ännu satt qvar i den gamle sjömannens hjerna. Stenström åter lyftade vänligt fram en stol och bad Snällgren hålla till godo.4 Situationen började roa unge Mortimer och han vände sig muntert till den. sist ankomne i det ban utlät sig: Har herr mentorn sökt mig på hotellet i dag, ursäkta mig då men —4 CHvad?4 utbrast denne på sin dåliga engelsksvenska, Chvad, hör detta också till Wisbys märkvärdigheter? Om just icke märkvärdigheter, så i alla fall skönheter, svarade Mortimer obetänksamt, men ångrande sig snart, tillade han, för öfrigt har lord Stolthouse sjelf skickat mig hit. En frågande, men mycket, mycket blyg blick ur Nannys öga sökte nu att förstulet