Dagens Nyheter – 9 januari 1872, sida 3

ätt en gång besöka hennor lilla teater, Redan samma qväll infanä sig prinsen: — Min Gud! Er salong är jä tästan tom! sade han till den gamla konstnärinnan. — Ack, min prins, det är blott alltför sant, och jag kan iokeinse hur det skall kunna blifva avnorlundå, ty jag har redan uppfört mina bästa kassapjeser. — Ja, hvad den saken beträffar, 8å Vetjag dock ett medel; jag skall tolf qvällar å rad besöka er teater för att göra den modern. BSagdt och gjordt. Tio dagar derefter var den lilla teatern vid Oharing-Cross öfverfylld och blef det också forttarande, ty det hade blifvit högst modernt att följa prinsens exempel och applådera Dejazet. Tredje man. Vid ea badort på vestra kusten sutto en sommareftermiddag två ungkarlar osh samspråkade. Gud, hvad här är tråkigt! utbrast dei ene, — Ja, om vi skulle ta oss en liten viraX, föreslog den andre. — En god id6, men vi ä ju olyckligtvis.-bafa två .. . — I detsamma passerade en nyanländ, qvinlig badgäst förbi. Hvem var det? frågade den ene, — Åh kors, känner du ej henne, den chärmanta friherrinnan X ...? Det finnes för ötrigt en viss likhet mellan henne och oss i närvarande ögonblick ... — Mellan henne och oss ... Jag förstår inte... — Jo, hon, liksom vi? längtar efter — tredje man; Den vackra friherrinnan var enka för andra gångön. ; Ett råttkalas, I eh Köpenhamnstidning berättas: Hos en familj vid Gothetsgade var kalas på julafton. Man åt och drack godt och hade at bordets fröjder endast desserten ärar. Denna bestod af 438 af konditor Richards bekaöta; läskra, s k, lösa krandsekager, hvilka voro förvarade i ett rum vid sidan af matsalen. Man tänke sig värdinnans ötverraskning, då hon kommer in i kammaren för att hemta fatet med 48 och endast finner 1 (säger en) kaka på fatet. Då man närmare betraktade denna, upptäckte man snart, att ett attentat äfven gjorts derpå, enär den bar spår af rått-tänder. Husets råttor ha förmodligen tyckt, att de tvåfotade invånare ha ätit så många goda saker, att de kunde undvara desserten, och derför tagit för då af rätterna. De med mandlar fyllda kakorna ha emellertid icke bekommit tjufvarne riktigt väl, enär den bestulna familjen hela natten hörde spring, jämmer och.pip såväl på loftet som i takräntan, och det finns såledeg all sannolikhet för, att straffet följt straxt på brottet. Jag är så dålig. En för några år sedan i Danmark afiiden fattigläkare vid namn Jensen hade en tam skata, som så ofta hört de fattiga patienterna beklaga sig: Å, Jensen, jag är så dålig, att den slutligen lärde sig uttala dessa ord. Jensen afled, och man lät skatan flyga bort. Den blef skjuten af en landtman och denne sprang fram för att taga upp bytet. Men skatan var icke fullkomligt död, hon vände sig mot honom och sade sitt vanliga: Å, Jensen, jag är så dålig. ,Mannen hette nu tillfälligtvis äfven Jensen, och man tänke sig derför hans förskräckelse, Att han sprang sin väg och lät skatan qvarligga, följer af sig sjelft. Tysklands kraft, I en by vid Königshofen i Thäringen har i dessa dagar födts en gosse med temligen utvecklade polisonger, en Herkulus i vaggan. Ett nytt bevis på, att Tysklands kraft gifver sig tillkänna redan i vaggan! utbrister Berliner-Post. AE