Dagens Nyheter – 5 januari 1872, sida 1

hennes hand, ledde han den förvirrade flickan fram till kaptenen. Helsa på den der herrnX, sade gubben, Cdet är en gammal bekant till — dig, ville den gamle säga, men rättande sig med mycken själsnärvaro, tillade han mycket allvarligt: en gammal bekant till — mig.4 Kaptenen gjorde en ofrivillig rörelse liksom han velat omfamna Nanny, men plötsligen hejdande sig, ehuru med synbar ansträngning, räckte han henne sin sin hand och sade i eu faderligt vänlig ton: God morgon, mitt vackra barn, Gud välsigne dig — —I4 Det var ett besynnerligt sätt att helsaX, tänkte vår Vackra vän, som återfått fattningen, och huru känner han redan mitt namn? Men som hon tyckte att den främmande såg så hjertligt rakt i hennes ögon, tog hon, blygt rodnande, den förnäme herrn i hand och svarade, i det hon neg: i Guds fred med herrn!4 Och tillade i sin gotländska naivitet: Hjertligt välkommen hos oss!4 Kaptenen tycktes djupt rörd och vände sig tyst bort. Då föll hans blick på Mortimer, som stod der, en förvånad och smått löjlig åskådare af denna scen. Nå, raska på arbetet, Mortimer, sade kaptenen i fullkomligt lugn ton, följ med lassen till Wisby, du möter på vägen gamle Gorm, han skall visa dig till vårt logis. Lotsen här