Dagens Nyheter – 28 december 1871, sida 2

En tid gick utan att det vidare talades om denna sak, och Salborg närtan hoppades, att denna brand var släckt. Men då hände det om vår, att en främmande handelskarl kom öfver Bydalsfjällen för att köpa och sälja hästar på andra sidan. Det var en man af rätta slaget. Han hade varit med i slik handel sedan han var halfvuxon, han gick i gula skinnbyxor och blå tröja med blanka åttaskillingar till knappar, han slösade pengar och skröt af sina storverk, och han och gärdens två män suto uppe till långt öfver midnatt det dyga han. var på Sklet. Allt sedan var Jon mycket tyst och satt ofta i djup eftertanke. Stundom öfverraskade modren honom stående med fadrens piska och svängande den ihandeu. Hon hörde honom ofta fråga fadren, om icke den frävamande handelskarlen snart komme tillbaka, och modrea fruktade, att han tänkte slå sig i sällskap med honom. Då det lea fram på sommaren, drogs Gjest ex dag af ett ärende ned i bygden, och samma dags afton kora hästhandlaren tillbaka. Han hade gjort god handel, visade sina pengar och bjöd Jon ur en liten fickflaska. Då han följande daz gick, följde Jon honom; men Bom denue icke rustat sig för utförd, var modren lugn för honem. Jon kom hem sent på qviällen och svarade tvärt och :ordkargt på alla moårens frigor.. Han var mycket orolig, gick oupphörligt ut: och in, blinkade med ösonen och ville icke