Dagens Nyheter – 27 december 1871, sida 1

En korsets väg. Af Kristian Eister ). På de vilda gränsfjellen mellan bygdernai Norge finnas ensliga gårdar, som ha de feta gräsgångarne att tacka för sin tillvaro. När dessa gårdar ligga aflägse från de stora samfärdselsvägarne mellan landsdelarne, hvilar öfver dem en ökenvild ensamhet, förfärande för den som ej är van att se menniskohem tätt under isjöklarnes X) och fjelljungens rämärken. När man sjelf kommer från de lägre och rikare ängderna, kommer omedelbart ut ur det menskliga odlingslifvet med dess mångfald af färgtoner, med den väldiga tankekraft, som arbetar i det — eller när, gåsom icke längesedan, ett ballongbud yr, likt en varm vindpust, rakt ut från en storbrand i verldslifvet upp emot dessa iskalla bergkanter och får de begge bilderna at det mest upprörda verldslif och det mest ensamma själslif att ) Denna gripande skildring, som flutit ur ena ung norsk författares penna, meddela vi efter Göteborgs Handelstidning. ) Det gamla högsvenska ordet för glacier. Öfvers.