Dagens Nyheter – 20 december 1871, sida 5

— Vil du följa med mig, Jenny? frågade åter främlingea i ännu ömmare och kärleksfullare ton ännyss. Vi gå blott in i ett annat rum, Jenny, på det jag ostörd må kunna tala med dig och uträtta det ärende din far anförtrott åt mig. Ralfson afbrötihonom icke; men aldrig hade han befunnit sig i en sådan själsspänning som nu då han åfvaktäde sin älskades svar. Han sökte henneg blick, men icke en enda gång såg hon på Horlom. Likäsom beherrskad af en oemotståndlig trollmakt, mnalkades hon långsamt främlingen, sträckte händerna mot honom och sade sakta: — Kom, jag vill gå med dig — jag måste ju. Den okände fattade hennes hand, vände sig om och gick ut genom dörren, lemnande Ralfson i ett drömmande tillstånd: Han förde Jenny öfver förstugan till ett stort rum på ändra sidan om denna, nemligen matsalen, hvartill dörren stod öppen. Här gick han med henne till ett fönster, hvarifrån de hade utsigt öfver Svattnens fader, den väldiga Mississippi-floden. Stående vid detta fönster, språkade de länge och sakta med hvarendra, under det att Ralfson, som icke funnit skäligt att lemna främlingen ur sigte, vandrade fram och åter i förstugan med korslagda urmar. Vår vän erfor en ytterst bitter emärta, när han genom den öppna dörren, som han DEN BESYNNERLIGA DUELLEN. B.