Dagens Nyheter – 15 december 1871, sida 2

Hvarjehanda nyheter. En brinnande bondeprätt. Den 29 november på förmiddagen mötte en arbetskarlshustru invid den s. k; Kauraholmsbacken en i högtidsdrägt, hvars inöst i ögonen fallande partier utgjordes af ett långt, gratint och brokigt yllebälte, som; var viradt i flera slag kring lifvet och hvars ändar hängde kokett framtill, ett par röda aniliofärgade yllevantar, ett par splitternya, af ryssolja doftande och glänsande långskaftade stöflar, hvilka upptill voro kantade med bred röd saffian, en ny blå vadmalsrock, en högröd yllehalsduk och en ny huudskinnsmössa — i allt detta utstyrd långväxt bondsprätt, som med raska steg och ett bestämdt utseende styrde sin kos till Helsingfors. Gående förbi vår man, kände hustrun lukten af någonting brändt och i detsamma föll hennes blick på mannens rockskört, Hör ni, karl, ni brinner ju! tillropade hon vår sprätt. Denne hejdade sin gång, stannade ach såg på qvinnan, i det han yttrade: Va ratar ni, va rinner? (Hvad pratar ni, hvad brioner? — BErt ena rockskört brinner, svarade hon. Vår man undersökte sina skört och då han fann, att det verkligen stod illa till med det ena af dem, började han under flitigt utösande at svordomar på finska och hoppande lika ifrigt som en cancandansare lösa upp sitt långa granna bälte och, sedan detta blifvit upplöst och kastadt på marken, befria sig från rocken, som äfven slungades ned på landsvägen, der den blef duktigt bearbetad af egarens stöfvelklackar, tills hvarje tecken af eld i skörtet blifvit utplånadt. Huru elden löskommit förklarades nu deraf, att vår sprätt i ena bakfickan haft instucken, en tändstieksbunt jemte pipa och tobakspung af hvilka den förra var söndertrampad, den senare med dess innehåll halft uppbränd. HSorglustigt var att se den min, hvarmed vår sprätt betraktade sin förstörda rock, och att höra hans förbannelser öfver corpus delicti-tändstickorna. I förargelse öfver sitt missöde drog han under flitigt svärjande rocken på sig, virade bältet omkring gig och vände om, lemnande stadsbesöket till en annan gång. RAIS SN SE TS EST PEO TA ST VETE EGET