Hvarjehanda nyheter. En tidningsredaktör, En brefskrif vare till Kisa Veckablad börjar sin korrespondens sålunda: Näst det att vara sotare i Stockholm, kejsare i Frankrike eller bagare i Persien, kan jag icke föreställa mig en olyckligare lott än att vara redaktör för en af de dagliga tidningarne. De måste lefva på mord och rån, misstag, sqvaller och ledsamheter af alla slag, och om folk händelsevis förhålla sig stilla och anständigt en längre tid, så äro de rent at olyckliga. Det är först då hela nationer komma i lufven på hvarandra, som lyckans sol till fullo uppgår öfver tidningsskrifvareng hufvud, ty vilkoret för hans existens är att det händer någonting, annars rynka läsarne på näsan, kasta tidningen ifrån sig och utbrista med förakt: Hvad tidnvingarne äro fattiga!... Hvilken tråkig smörja!... Det finns icke ett ord, som är värdt att läsa! ... m. mm. Br RN er VN INT JENA INS KT TA nn (re FNS ENS NT