Dagens Nyheter – 9 december 1871, sida 2

AA nn — Min värja törstar efter blod; akta er, sade han. Han tog ett steg framåt, och Magnus förde förfärad handen till sin isvett badande panna; wen plötsligt svängde Armand Louis blixtsnabbt sin värja och sårade kaptenen i axeln. — Död och helvete! utbrast kapten Jakobus. Herr de Ja Guerche släppte värjan, gjorde ett språng framåt, omfattade kaptenens venstra arm och stötte sin dolk i strupen på honom. Allt detta utfördes med en utomordentlig hastighet. En ström af svart blod frambröt ur såret och besudlade segrarens rockärm. Kapten Jakobus hufvud sjörk tillbaka och han störtade till marken som en gammal ek; hans lemmar utsträckte sig krampaktigt, och derpå blef han liggande orörlig med ansigtet öfverhöljdt af blod. Armand Louis kastade nu dolken, med hvilken han dödat lönnmördaren, långt bort ifrån sig och sade: Konungen är hämnad! Vid dagningen möttes två ryttareskaror på vägen till Leipzig; den ena anfördes af herr de Chaufontaine, den ondra af herr de la Guerche. Renaud hade bevittnat grefve Pappenheims död; Armand Louis förde med sig Gustaf Adolfs lik,