Dagens Nyheter – 8 december 1871, sida 2

— OD — kastade ifrån sig vapnen vid åsynen af de svenska dragonerna och togo till flykten. Andra föllo på knä och bådo om pardon; och det hände äfven att några sveko sin fana och slöto sig till Renauds följe under ropet: lefve Gustaf Adolf! Slutligen kom man till ett vid sidan af vägen belögcet litet hus, från hvars fönster ett svagt ljussken utträngde. Kroaten sträckte ut handen och sade: — Der är det. Ett antal blodiga och lemlästade kyrassierer, som dock ännu höllo sina sablar i handen, var posteradt utanför detta hus. Då de blefvo varse Renaud, slöto de sig tillsammans framför porten. — Läggen ned era vapen, sade herr de Chaufontaine. Ni äro tio, och vi trettio. En manlig röst lät höra sig från det inre af stugan. Herr de Chaufontsine igenkände Pappenheims stämma. — Låt dem slippa in, ropade grefven; må fienden se, huru stormarskalken af Tyskland dör. Tysta och mörka i hågen, drogo sig kyrassicrerna åt sidan, och herr de Chaufontaine, årföljd af herr de Collonges, trädde in, Carquefou smög sig efter dem med Frissonante i handen. Afklädd och med blottadt ansigte, hvyaröfver