Dagens Nyheter – 6 december 1871, sida 2

lernvägsfraktsadiar. Redan för flera år tillbaka tästade Ins. uppmärksamhet vid att statens jernvägar icke godkände fraktsedlar, som voro affattade i likhet med sådana, som för befraktningar 1 allmänhet eljest användas. För att mottagas vid statens jernvägars stationer, måste fraktsedlarae innehålla varuafsändarens uttryckliga medgifvande, ait transporten skulle verkställas enligt de för jernvägstrafiken gällande före skrifter. Ett dylikt medgifvaode synes vara temligen öfverflödigt; och man är derför benägen att ause allmänhotens besvärande dermed vara obefogadt. Att fraktsedlar, som tydligen innehålla ifrågavarande medgifvande, kunna tillbakavisas på den grund att de icke iäro tryckta, torde vara ännu mera förvånande. Sådant har likväl i dessa dagar händt Ins., hvilken likväl är öfvertygad om, att skälet dertill icke varit att söka i kitslighet hos jernvägsbetjeningen. Han har dock å andra sidan svårt att föreställa sig, att styrelsen skulle ha kunnat anbefalla dylik formalism, hvartill motstycke ei vore att finna någonstädes. Missuppfattning af gifna föreskrifter måste således antagligen vara anledningen; och som rättelse i sådant fall lätt kan beredas, torde missförhållandet endast beböfva på detta sätt påpekas, för att oför: töfvadt bli afhjelpt. Man kaniöfinna saken obetydlig och derför knappt värd uppmärksamhet. Dervid är dick att erinra, att det ej alltid kan vara likgiltigt, huruvida en sändning blir eller icke blir expedierad med det tåg, med hvilket den beräknats skola afgå, och att dess försenande till ett följande tåg kan bli följden af en fraktsedels tillbakavisande, aldra helst om afsän daren icke bor i närheten af jernvägsstation, Allmäshetens transaktioner med kommunikationsinrättningar äro dessutom till sin art sådana, att de icke böra uppehällas genom formoliteter, som kunna undvikas. Ifrågavarande ättingar äro väl icke de som sysselsätta ar