gamle soldaten, så ha vi sett den här karlen en gång förut, nemligen på den gästgifvaregård, der Matheus Orlscopp bar munkdrägt. — Nå, men hvad rör det dig? yttrade herr de la Guerche. — Man säger att i Afrikas länder schakalerna alltid äro hyenornas förelöpare, då dessa begifva sig ut för att söka efter rof. Mäster Innocent kan mycket väl vara förelöpare eller kunskapare åt en bandit, som heter Jakobus, och hvars kantiga fysionomi jag tyckte mig igenkänna för en stund scdan, när ni var på besök hos konungen... Jag skulle gerna vilja tala med gästgifvaren. Men då Magnus nu gjorde min af att nalkal mäster Innocent, sporrade denne sin usle hiästkrake, hvilken ock verkligen fick fart i benen. Det bar af för honom med stor hastighet; redan efter förloppet af ett par minuter voro både ryttare och häst ur sigte. — Aha! yttrade Magnus; den der skuggräddslan bekräftar mina farhågor. Vi ha sett schakalen, hyenan skall snart visa sig. — Nåväl, må hyenan komma, sade Armand Louis; vi skola nog taga emot henne på ett lämpligt sätt. Medan man i svenska lägret vidtog förberedelser i och för den afgörande striden, rådgjorde Wallenstein med Frans Albrecht, hvilken meddelat hovom Gustaf Adolfs plan. — Jag har förlorat fyratioåtta timmar genom att förgäfves söka er bland bergen i när