makter, i hvilkas intressen det är mot dem, som anse den stridande mot leras intressen ). Hr Sohlman var visserligen nog klok att protestera mot antagandet af ett program, i hvilket skandinavernas verkliga sfsigter så oförsigtigt blottades. Men hr Plougs mening har likväl klarligen varit och förblifvit rättesnöret för skandinavernas handlingar, och detta är förklaringen öfver hela deras uppfattning af förhållandet mellan Frankrike (busdsförvandten som skulle återförskaffa Danmark de schleswigska socknarne) och Tyskland (fienden som behöll de der gocknarne), äfvensom af försvarsfrågan här i Sverige. Dossa arma nordschleswigare, som gudskelof i allmänhet må mycket godt, och deras hr Kryger äro en mara som rider nalpilen, Aftonbladet et ceteros natt och dag och ger dem dessa oroliga drömmar, ur hvilka de alltjemt vakna till för att uppgifva jemmerliga nödoch krigsrop! Och så pretendera de att derför att de ridas af den nordschleswigska maran, hela Sveriges folk skull ovilkorligen känna sig besatt af densamma, och de bli onda ända till ursinnighet när någon omtalar att Englands styrande minister och schweiziske förbundsriksdagens president djerfvas anse utsigterna i Europa för närvarande fredliga, fastän hr Kryger och 8 polackar i tyska riksdagen föra ett — onekligen befogadt — väsende öfver att Preussen underlåter uppfylla sitt i Prag gifna löfte. Vi för vår del anse icke för omöjligt, vi hålla tvärtom för säkert att Europa ännu många gånger kommer att blifva skådeplatsen för stora krig, och det närmast förestående kommer väl att gälla habsburgska kejsarhusets välde öfver de österrikiska staterna. Men hvad röra oss, svenskar, habsburgarnes affärer! ) Detta referat af hr Plougs märkliga yttrande hemtadt ur Aftonbladet för den 30 juni 1866. Le er VINET PONTE r rar